SKA-arbete

Förutsättningar

Vi utvärderar vårt material och miljöer, ser över om vi behöver köpa in material eller förändra lärmiljöer. Vi ser över våra förutsättningar vi har i arbetslagen i form av kompetens, konstellationer i arbetslaget, behov på förskolans olika avdelningar, ekonomi och barngruppens konstellationer. 

Följa upp resultat 

Vi går igenom vårt resultat från tidigare period där i samverkan med rektor och arbetslag diskuterar och reflekterar för att få en samsyn och dagsläget. 

Nulägesbeskrivning

Inför varje hösttermin så börjar vi med att göra en nulägesbeskrivning där vi går igenom föregående termin och ser vilka mål vi uppnått och vad resultatet blev, för att få en bild hur vi ska arbeta vidare för att ge barnen de bästa förutsättningarna.

Planering:

När vi planerar för innehåll och form av utbildningen så arbetar vi med att barnen ska få vara delaktiga i planering såväl som i genomförandefasen av aktiviteter och lärmiljöer. 
Alla i arbetslaget kartlägger beskrivningar om hur barnen agerar och förstår undervisningens innehåll i relation till läroplanen. Vi samlar sedan in dokumentationen och våra bedömningar av resultat och måluppfyllelse, vilka vi använder som verktyg för kartläggning, identifiering, utvecklingsbehov och förbättringsområden av måluppfyllelse, kvalitetsbedömning . Varje pedagog har ett ansvar för olika lärmiljöer för att skapa 

Vi planerar fram vad vi vill ha i lärmiljöerna utifrån barnens intresse och behov gemensamt i arbetslaget. Med hjälp av dokumentationer och observationer får vi in barnens inflytande och delaktighet.
Hur kommer vi vidare med målen? genom att se barnen intresse och erfarenheter och väver in det de tycker är kul in till ex. olika ämnen och mål från Lpfö. Vi ser över läroplanen för att få sen på om vi verkligen jobbar med alla mål eller om vi inte erbjuder barnen vissa. 

Genomför:
Vi behöver ha en gedigen teoretisk kunskap i praktiken för att kunna tillämpa barnens intressen och behov i undervisningen. Detta kräver att vara engagerad och lyhörd i sitt samspel med barnen. Med en ett demokratisk och horisontellt ledarskap kan vi kommunicera intentioner, skapa dialoger och reflektera löpande med kollegor. Det handlar om att vara en god förebild, vara tydlig och intresserad, att se och uppmärksamma sina kollegor och att kompromissa.
Att vi i vårt ledarskap ger barnen utrymme till att själva prova, samtidigt som vi ser när barnen behöver stimuleras och utmanas i sitt lärande.

Dokumentera:

Detta innebär även att vi utvärderar hur verksamheten har bidragit till barnens utveckling och lärande samt hur barnen upplever att utbildningen har bidragit till deras lärande. Vi använder oss pedagogisk dokumentation i form av barnsamtal och barnintervjuer för att få en större inblick av barnens kunskaper och erfarenheter som vi kan bygga vidare på. Vara lyhörd för barnens uttryck och låta de få vara med och bestämma genom att delta i dokumentationen, fotografera, berätta med egna ord osv. Vi genomför även löpande protokoll och trespaltsdokumentationer som utgör grunden för vårt SKA-arbete. Vi kan även använda oss av ljudinspelningar, genom att arbeta på detta sätt arbetar vi från ett etiskt förhållningssätt och tar hänsyn till att barnen eventuellt inte vill bli filmade. Det är viktigt att delge dokumentationen för barnen och inte göra den. Vi arbetat utifrån ett kritiskt förhållningssätt där man diskuterar den pedagogiska dokumentationen till förskolans normer och världen för att motverka diskriminering och kränkande behandling. Med hjälp av dokumentationen kan se vilka barn som är delaktiga i verksamheten , vilka som får stort inflytande och hur demokrati uppstår i förskolans verksamhet.

Analys:
Vi tittar på våran analys på våra tidigare dokumentationer och arbete. Vi tittar på vad vi har gjort, hur det har gått, för att få fram en nulägesbeskrivning. 

För att ta reda på vart vi ska så intervjuar vi barn och vårdnadshavare. Vi skickar även ut enkäter till vårdnadshavare med öppna frågor om verksamhetens material, trivsel och förslag på vidare utveckling. Detta insamlade material följer vi sedan upp och vi ser att det ger vårdnadshavare ett inflytande över hur vår verksamhet kan planeras framåt. 

Nulägesbeskrivning:

Utifrån nulägesbeskrivningen arbetar vi vidare med att följa upp och utveckla vår verksamhet gällande organisation, lärmiljö och förhållningssätt. Vi utgår även från fyra dimensioner av pedagogisk kvalitet, vilka består av samhällsdimension, förskollärardimension, barndimension och verksamhetsdimension för att utveckla vårt arbetssätt och förhållningssätt.

Uppdrag och mål: 

Genom följa styrdokument i relation till barns lärande och utveckling arbetar vi aktivt med att reflektera och utvärdera hur vi tolkar och skapar utbildning i form av lärmiljöer för barnen. 

Vi arbetar även med att hela tiden inta ett barnperspektiv och barns perspektiv då barnen ska få inflytande och för att vi ska få syn på hur barnen erfar och förstår omvärlden. Barnen ska ges förutsättningar att kunna påverka innehåll och form i verksamheten, vilket vi ser blir möjligt med ett rhizomatiskt synsätt. I en förskollärardimension ser vi att förskollärarens kompetens och förhållningssätt är avgörande för kvaliteten i verksamheten. Vilket synliggörs i pedagogernas val av aktiviteter och innehåll för barnen. Vi arbetar aktivt med att se över vilka värden och normer som finns i verksamheten för att kunna skapa positiva och utvecklande lärprocesser. I verksamhetsdimensionen ser vi till förskolans verksamhet i sin helhet med dess utbud av material, lokaler, kompetens i arbetslagen, strukturer och ramar som verksamheten innehåller. (förskollärarkompetens i förändring; Barns lärande – fokus på kvalitetsarbetet s. 24-25; utbildning och undervisning i förskolan; Skolverket, 2015). 

Utifrån barn dimensionen så arbetar vi med att ta ett steg tillbaka för att få syn på vad barnen är intresserade av, vad de lärde sig samt hur de upplever aktiviteten. Vi använder oss även av kontinuerliga barnråd för att reflektera med barngruppen om ex. utflykter eller en utförd aktivitet.

Lärmiljöer – formulera vem är var och vad ska vi ha.

Delaktighet

Förutsättning
De planerade aktiviteterna genomförs, dokumenteras och avslutas reflekterar förskollärare över vad som fungerade bra, mindre bra (analys och tolkning) och hur de skulle kunna ha genomförts istället (utvärdering, bedömning och utveckling) (sheridan, s. 105)
För att skapa en hög kvalitet i förskolan är det viktigt med utbildade förskollärare och ge både barn och förskollärare utrymmet att ta initiativ (Barns lärande – fokus i kvalitetsarbetet)
Förskollärare kompetens blir framträdande i ledarskapet.

Reflektion och analys:

I SKA-arbetet utvärderar och analyserar vi kontinuerligt för få en översikt över alla barnen i de olika miljöerna för att kunna se vart deras intresse ligger samt hur de utvecklas. För att uppnå en hög kvalitet krävs ett nära samarbete och sammanhållning med god kommunikation i arbetslaget genom att arbeta med systematiskt kvalitetsarbete. Detta sker året runt genom att arbeta med MINI SKA kvalitetsarbete i den dagliga verksamheten genom reflektioner ca 1 gång i veckan. Det är viktigt att personalen har en samsyn där vi arbetar på ett likgiltigt sätt och håller tillsammans SKA-arbetet levande. Vi lyfter varandras kompetenser (barns lärande, s. 105)