Barn som far illa
På denna sida kan ni vårdnadshavare ta del av information angående olika typer av våld samt olika lagar och styrdokument som vi yrkesverksamma inom förskolan förhåller oss till. Ni kan även läsa om Blomsterängens insatser, åtgärder och förebyggande arbete kring barn som far illa.

Vad är våld?
Olika former av våld:

Rutiner
Vi reflekterar och lyfter vårt uppdrag i förhållande till lagar och styrdokument kontinuerligt. Ni kan klicka på respektive styrdokument eller lag för att komma direkt till sida.
- Anmälningsplikt: Skrivs fram i kapitel 14 § 1 socialtjänstlagen och rör myndigheter samt yrkesverksammas skyldighet att omedelbart anmäla till socialnämnden om de får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. Vidare har vi en skyldighet att lämna alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredningen av ett barns behov av skydd eller stöd till socialnämnden.
- Skollag: Skollagen är den lag som styr Sveriges utbildning, det anges exempelvis att all personal ska agera omgående vid misstanke om våld rörande barn/elev.
- Läroplanen för förskolan (Lpfö18): Läroplanen för förskolan (Lpfö18), gäller sedan 1 juli 2019 och beskriver förskolans värdegrund och uppdrag. Den innehåller mål och riktlinjer för arbetet i förskolan, med fokus på barnens utveckling och lärande samt deras inflytande i verksamheten.
- Barnkonventionen: sedan 1 januari 2020 är barnkonventionen svensk lag, den innehåller 54 artiklar (rättigheter) med bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn upp till 18 år.
För att bibehålla en förtroendefull samverkan som vi kontinuerligt arbetar främjande med i enlighet med förskolans läroplan, är det av stor vikt att ni vårdnadshavare informeras om vår anmälningsplikt och är väl medvetna om den samt dess syfte – anmälningsplikten är en viktig del i vårt uppdrag i förhållande till barnets bästa och inte en misstro gällande er roll som vårdnadshavare.
Vi lyfter också eventuell oro inom arbetslaget för att reflektera över hur vi ska agera i nästa steg. Vid misstanke om brott är det vår skyldighet att anmäla omgående, medans en oro gällande eventuell försummelse kan innebära ett samtal mellan er vårdnadshavare och någon av pedagogerna i förskolan.
Markström och Münger (2020) lyfter att ansvaret och rutiner gällande oro i förskolan kan fördelaktigt vara väl strukturerat, för att arbetslaget kontinuerligt ska lyfta och reflektera detta och ändå ha en tydlig struktur och rutin över vems ansvar det är att lyfta samtal gällande oro, vem som ska göra orosanmälan och vem som kontaktar vårdnadshavare för eventuellt samtal. Vidare beskriver även de att det är oron som ska anmälas, en oro gällande barnets bästa – att ta tag i oron är förskolans uppdrag. När det kommer till att bedöma om oron behöver utredas, om oron stämmer eller inte – är socialstyrelsens ansvar och uppdrag.
Insatser
Enligt barnkonventionen artikel 12, har barn rätt att uttrycka sina upplevelser och därmed rätt att någon lyssnar på dessa. Därmed innefattar det också enligt Markström & Münger (2020) att vi pedagoger har en skyldighet att ställa frågor och bemöta barnen i deras upplevelser och funderingar, likväl som barnets rätt att inte uttala sig.
Därav arbetar vi medvetet med att uppmärksamma det vi ser och hör som framkallar en oro – vi uppmärksammar genom att lyssna och ställa frågor samt att kontinuerligt samtala om vad som är okej respektive inte okej, för att barnen ska utveckla en tillit till förskolan i att våga uttrycka och berätta.
För att bidra till trygghet och kompetensutveckling hos Blomsterängens personal – har vi numera en kontaktperson från socialtjänsten. Detta implementerades då Markström och Münger (2020) beskriver tryggheten av att pedagoger omgående kan vända sig till en specifik person vid funderingar eller rådgivning. Kontaktpersonen deltar också vid våra möten avsedda för er vårdnadshavare, för att kontinuerligt bidra till informationen gällande socialtjänstens arbete och samverkan mellan förskola och socialtjänst.
Utöver detta genomförs också kontinuerliga reflektionstillfällen för att följa upp och alltid beakta vår medvetenhet gällande oro, orosanmälan, vikten av vår anmälningsplikt i förskolan, vad plikten innebär och vilka möjligheter vi har rörande kontakt med socialtjänst samt samverkan med rektor.
Åtgärder
Blomsterängens förskola arbetar åtgärdande med hjälp av Rädda barnens (2018) traumamedvetna omsorg. Detta är ett förhållningssätt som innebär att vi bemöter barnen med förståelse för vad de har upplevt. Vi utgår från att barnens beteenden alltid är logiska för dem. Vi anser att det är av stor betydelse att vara nyfikna på och bemöta de behov, känslor och smärtor som finns bakom beteendet, istället för att lägga fokus på det konkreta beteendet.
Personalen besitter kunskap kring primär och sekundär smärta. Den primära smärtan kommer till uttryck genom utåtagerande eller hämmande beteende, barn som drar sig undan och är passiva eller har svårt att hålla fokus. Bemöts barnen på ett kontrollerande och bestraffande sätt är det stor risk att de utsätts för en sekundär smärta. Barnen behöver få möjlighet att bygga tillitsfulla relationer över tid, med pedagoger som utstrålar trygghet och värme. Vi signalerar att vi finns där genom att visa intresse, ta kontakt, lyssna samt skapa gemensamma upplevelser tillsammans med barnen. Blomsterängen arbetar följaktligen med att skapa trygga miljöer på förskolan genom exempelvis trygghetsvandringar som sker fortlöpande och vuxennärvaro i både inomhus- och utomhusmiljö.

Förebyggande arbete
I förskolan är det viktigt med ett förebyggande arbete, dels för att ge barnen en förståelse för vad våld är och att om någon utsätter dem för detta är det inte okej. En annan anledning är att barnen får en trygghet och vetskap att de alltid kan vända sig till oss i verksamheten om de upplever något som inte känns rätt. På Blomsterängen arbetar vi förebyggande bland annat i vårt lekpedagogiska arbetssätt. Framöver kommer vi arbeta med boken “Liten” som är framtagen i samarbete med brottsoffermyndigheten för att informera barn om deras rättigheter (Wirsén, 2015). https://www.jagvillveta.se/liten-och-trygg/
Utifrån boken gör vi gestaltningar där vi tillsammans med barnen kan diskutera hur det skulle kännas i olika situationer och vad som är okej och inte okej. Utöver detta har vi också fler böcker om känslor och barns rättigheter som vi kontinuerligt läser tillsammans med barnen och diskuterar det vi ser.
Vi arbetar också förebyggande genom vårt förhållningssätt och bemötande av barn samt kontinuerligt reflekterar över detta, dels individuellt men även i kollegiala samtal med arbetslaget. Rädda Barnen (2018) nämner att det är viktigt att vi försöker möta barnens behov och känslor då när vi är omedvetna om vårt förhållningssätt kan det skapa en sekundär smärta hos barn som kan förstärka de smärtuttryck som ligger bakom deras beteende.
Vi arbetar också förebyggande genom ett nära samarbete med socialtjänsten där vi kan ringa och rådfråga vid eventuella funderingar. Detta samarbete blir ett förebyggande arbete genom att det stärker vår tillit till socialtjänsten, detta i sin tur kan bidra till att vi alltid agerar på eventuellt oro kring barns välmående. Markström och Münger (2020) nämner att vi har olika kompetenser och ansvar i våra olika professioner och det är därför av stor vikt att en god samverkan finns mellan bland annat förskolan och socialtjänsten.
