“Det svenska samhällets ökande internationalisering ställer höga krav på människors förmåga att leva med och förstå de värden som ligger i en kulturell mångfald. Förskolan är en social och kulturell mötesplats som ska främja barnens förståelse för värdet av mångfald” (Skolverket, 2018, s.5-6).

Blomsterängens personal har tillsammans gått två fortbildningskurser. Den första med fokus på interkulturellt arbete och förhållningssätt av Tobias Hübinette som är docent i interkulturell pedagogik. Vid kursen förklarades innebörden av begreppet interkulturalitet, som kulturer som samspelar och berikar varandra. I boken Interkulturellt arbete i förskolan – med läroplanen som grund, bygger Stier & Riddersporre (2019) vidare på begreppet interkulturalitet genom att beskriva att det handlar om ett samspel och interaktion tillsammans i en mångkulturell förskola. Det kan även skildras både som ett befinnande i en organisation / grupp och som en arbetsmetod som främjar samspel mellan människor. Personalen på Blomsterängens förskola strävar efter att ha ett interkulturellt förhållningssätt i praktiken. Detta förhållningssätt innebär enligt Stier & Riddersporre (2019) att vi förutsätter att kulturer är en produkt av socialt samspel. Kulturer är inte enbart dynamiska och mångfacetterade, utan bildas och ombildas också på sociala arenor som exempelvis förskolan, i interaktioner mellan människor. Genom att arbeta med ett interkulturellt förhållningssätt i praktiken har vi en hållning som är både kritisk samt reflekterande till oss själva, till de normer som tas för givet samt fördomar. 

Den andra fortbildningskursen inriktade sig på ett normkritiskt förhållningssätt och leddes av Manuel Almberg Missner (23 april, 2025). Under detta tillfälle skildrades begreppet normer. Normer handlar om förväntningar samt föreställningar som betraktas vara det normala eller normalt i en viss kontext. Normer kan exkludera och bidra till skapandet av problem samt begränsningar i vardagen för människor. I sin tur producerar normer ideal som kan vara ansträngande att leva upp till. Normkritiskt perspektiv och pedagogik handlar om att vända blicken mot normen och undersöka föreställningar. För att kunna utvecklas i detta arbete är det mest betydelsefulla verktyget är att avsätta tid för reflektioner och diskussioner med vårt arbetslag. 

Varför ska vi arbeta normkritiskt och ha ett interkulturellt förhållningssätt?

Genom att arbeta normkritiskt och ha ett interkulturellt förhållningssätt kan ge barnen möjlighet att reflektera kring hur världen ser ut och vilka normer vi har. Detta är också något läroplanen lyfter att vi ska arbeta med i förskolan. I läroplanen står det bland annat:  “Förskolan är en social och kulturell mötesplats som ska främja barnens förståelse för värdet av mångfald. Kännedom om olika levnadsförhållanden och kulturer kan bidra till att utveckla en förmåga att förstå och leva sig in i andra människors villkor och värderingar.” (Skolverket, 2018). Läroplanen lyfter också att förskolan ska spegla de värden och rättigheter och uttrycks i barnkonventionen. Barnkonventionen artikel 2 nämner att ingen får diskrimineras, att alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter (Unicef Sverige, 2018). 

För att kunna uppfylla dessa mål är det av stor vikt att vi som arbetar i förskolan arbetar normkritiskt och interkulturellt. Att vi granskar de normer som finns i förskolan och vilka kulturer som lyfts och vad vi kan förändra för att skapa en verksamhet som präglas av interkultur och mångfald.

Kartläggning av normer

För att kartlägga våra beteenden och omedvetna normer samt stärka vår medvetenhet kring ämnet köpte vår rektor Marie in boken “Möjligheter och utmaningar för förskola- i en tid av mångfald och rörlighet” där dem belyser att det som normaliseras i förskola behöver reflekteras över för att synliggöras. I kollegiala reflektioner kan pedagoger i förskolan synliggöra normer och värderingar i det vardagliga arbetet, för att på så sätt möjliggöra ett förändringsarbete som främjar den sociala integrationen (Delblanc, Harju & Åkerblom, 2021).

Utifrån fortbildningskurs och innehållet i ovanstående bok, genomförde vi ett reflektionsmöte där rektorn tilldelade fokusområdet normer och kartläggning av dessa.

Det framkom under våra reflektioner att vi tidigare oreflekterat använt begrepp som “cool, häftig, snyggt” i kommunikation med pojkarna på vår förskola, medan flickorna bemötts med begrepp som “gullig, fin, söt”.

Reflektionen synliggjorde också omedveten introduktion av material till barnen, där pojkarna ofta introducerades till bygg & konstruktion medan flickorna oftast fick tillgång de dräkter och rekvisita varje avdelning har att tillgå inför exempelvis gestaltning.

Vidare synliggjordes också ett förgivettagande gällande familjekonstellation mamma, pappa & barn. 

Under reflektionstillfället uppmärksammades också de kristna traditionerna vi synliggör i verksamheten följt av svenska kulturbegrepp och förgivettaganden. Vi lyfter påsk, jul och halloween, att fredagarna kan avslutas med tacomys etc. utan att egentligen reflekterat över halloweens faktiska ursprung från USA eller tacosens ursprung som har sina rötter i Mexico. 

Vi förde också diskussioner gällande traditioner inom den svenska förskolans kultur och hur vi lyfter/inte lyfter olika kulturer inom Sveriges ramar, däribland den samiska kulturen.

Hur vill vi arbeta med interkultur och normkritiskt arbetssätt?

Vi har tidigare blivit tilldelade boken förskollärarens pedagogiska ledarskap. Denna lyftes fram i reflektionsmötet då en av pedagogerna särskilt uppmärksammat hur denna bok också lyfter vikten av att samsynt kommunicera i arbetslaget, för att detta ska leda till en medvetenhet gällande val av begrepp och hur de används (Riddersporre & Stier, 2021)

Vi har vi gått en s.k normspaning i våra inne-och utemiljöer där vi ville få syn på hur dem är uppbyggda utifrån normkritiska ögon. Förskolan har ett nära samarbete med biblioteket där personalen nu på ett medvetet sätt väljer böcker som belyser familjekonstellationer, olika traditioner och kulturer samt barnens fria val inom sitt intresseområde. Många av böckerna frontas nu på olika ställen på våra avdelningar för att väcka nyfikenhet och samtal kring dem. 

Efter vår fortbildning ledd av Manuel Almberg Missner (23 april, 2025) har vi blivit belysta om betydelsen av mikrohandlingar. Det uppmärksammade arbetslaget om normer som berör genus och skapade en medvetenhet kring våra ordval och dess betydelse i förskolan. Medvetenheten bidrog till ett förändrat tänkande samt arbetssätt kring våra skilda uttryck mot pojkar och flickor. I stället för att använda benämningar av kläder som “cool” och “fin”, uppmuntrar vi barnen till att exempelvis beskriva sina kläder som mjuk, stickig, varm etc.

Vi har kontinuerligt reflektion i arbetslagen kring hur vi medvetet kan kommunicera med vårdnadshavarna, här blir både den muntliga och skriftliga kommunikationen viktiga aspekter för hur mottagaren kommer att ta emot informationen, samt vilka förväntningar som omedvetet framställs på mottagaren (Riddersporre & Stier, 2021, s. 121).

(Källa: Akademibokhandeln.se)

I förhållande till vår kartläggning gällande traditioner, har vi nu beställt den mångkulturella almanackan för att vi pedagoger ska bli mer uppmärksamma och medvetna gällande högtider inom flertalet religioner och kulturer. I almanackan lyfts också specifika dagar för funktionsvariationer, dagar för hbtqia-frågor samt dagar som uppmärksammar minoriteter.

Almanackan kommer användas som ett verktyg i vårt normkritiska arbete för att ge barnen förutsättningar att utveckla förståelse för mångfald samt förutsättningar att utveckla och utforska sin identitet.