SKA – Systematiskt Kvalitetsarbete
Vad är systematiskt kvalitetsarbete?
Gunnar Åsen(2022) skriver i sin bok “Perspektiv på systematiskt kvalitetsarbete i förskolan” att systematiskt kvalitetsarbete (SKA) innebär att vi genom dokumentation, reflektion och utvärdering synliggör förskolans kvalitet. Detta gör vi för att få en tydligare bild över vart vi är, vad som behöver förbättras och hur vi kan gå till väga. När vi gör detta kan vi höja kvaliteten på förskolan och främja barnens lärande och utveckling ännu mer. SKA är en process som pågår under hela läsåret. I början av läsåret gör vi en utvärdering av vart vi är i en nulägesbeskrivning. Vi gör sedan en analys av utvärderingen där vi synliggör vart vi ska framåt. När vi analyserat nulägesbeskrivningen börjar planeringen av hur vi ska genomföra de utvecklingsinsatser som vi belyst. Denna del är något vi arbetar med under hela läsåret för att sedan i slutet av läsåret utvärdera hur det gick.
Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet bedrivas på såväl huvudmannanivå som på förskolenivå. Huvudmannen har ett ansvar som gäller hela verksamheten och rektorn ansvarar förskolans resultat och kvalitet. Eftersom huvudmannen är ytterst ansvarig för utbildningen är det dennes ansvar att se till att det finns förutsättningar att vi på förskolan kan bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete. Eftersom det systematiska kvalitetsarbetet sker på flera olika nivåer är det oerhört viktigt att det finns en dialog. Gunnar Åsen (2022) skriver om att dialogen är central, den skapar delaktighet och ett samförstånd om hur man ser kvalitet, resultat och vilka utvecklingsbehov som finns.
Nuläge:
I dagsläget är våra två avdelningar bemannade med två förskollärare samt två barnskötare vardera. Vitsippan 1-3 år är fullsatt med 12 barn och även Blåsippan är fullsatt på sina 15 platser.
På Blomsterängen ser vi kultur som det breda begrepp det faktiskt är, och ser alla kulturella möten som viktiga för både pedagogers, vårdnadshavarnas samt barnens utveckling.
På vår förskola finns i nuläget familjer med flera olika modersmål.
Våra förutsättningar för ett systematiskt kvalitetsarbete:
Vår rektor Marie ger oss goda förutsättningar för att utveckla förskolans kvalitet. Fyra tillfällen varje år genomförs kompetensutvecklingsdagar där all personal förväntas delta, för att tillgodose den levande processen som förskolans utbildning faktiskt är. Vi får också förutsättningar att genomföra individuella planeringstillfällen, kollegial samtal med arbetslaget där vi kan planera framledes såväl som reflektera över utbildningen. Utöver detta genomförs APT-möten en gång i månaden. Dessa förutsättningar implementeras för att vi tillsammans ska lyfta utvecklingsområden och utveckla en samsyn där vi reflekterar förebyggande för att främja utbildningens kvalitet.
HUR ska vi arbeta för att skapa en förskola för att främja god kvalitet?
Systematiskt kvalitétsarbete blir viktigt för att säkerställa kvalitén på utbildningen, likvärdighet, beprövad erfarenhet samt vetenskaplig grund. Grundtanken är alltså att man får syn på dessa faktorer genom att arbeta med SKA-arbete.
Med kvalitet menar Skolverket (2018) handlar om att förskolan ska kunna ge barnen den ledning och stimulans de behöver utifrån sina egna förutsättningar för att utvecklas så långt som möjligt. Kvalitét i förskolan kännetecknas av huruvida verksamheten har uppfyllt de nationella målen, svarar mot de nationella målen och riktlinjer som finns samt hur verksamheten uppfyller andra uppsatta mål, krav och riktlinjer som är förenliga med de nationella målen. Även Wallin (2023) nämner att SKA-arbete används för att få syn på det vi gör samt hur vi kan förändra och strukturera utbildningen för att barnen ska utvecklas framåt.
Det kännetecknas av en strävan till förnyelse och ständiga förbättringar utifrån rådande förutsättningar och god kvalitet, likväl som att beakta den bristfälliga kvaliteten. Vi har utvecklat vår kunskap och förståelse för systematiskt kvalitetsarbete utifrån forskning och beprövad erfarenhet. Wisäter (2023) beskriver bland annat att det bristfälliga är viktigt för vår kompetensutveckling samt ger oss förutsättningar för att utveckla en samsyn i förskolan. I det bristfälliga kan vi synliggöra vårt behov av utveckling, vilket görs i vårt systematiska kvalitetsarbete när vi analyserar var vi är i nuläget.
Det är förskollärare som ansvarar för att säkerställa att allt som vi väljer att dela med barnen och genomföra har stöd i något som kommer bidra till kvalitet i det som vi gör, och något som kommer att stimulera, utmana och utveckla det enskilda barnet på förskolan. Så skapas god kvalitet (Skolverket, 2018).
Kvalitetsaspekter
I förskolan finns det olika kvalitetsaspekter som sammanlänkas med SKA-arbetet och de är strukturkvalitet, processkvalitet och resultatkvalitet. Aspekterna är betydande för att genomföra SKA-arbetet på ett optimalt sätt.
Strukturkvalitet handlar om de yttre ramarna på förskolan, det som vi pedagoger generellt inte kan påverka. Det rör faktorer som barngruppernas storlek, personaltäthet, lokalerna och den inre / yttre miljön etc. Processkvalitet innebär likt namnet, de processer som sker i förskolan, exempelvis pedagogers förhållningssätt, pedagogisk dokumentation, planering och gemensam reflektion etc.
Den tredje aspekten, resultatkvalitet, handlar om resultat samt måluppfyllelse, om vår verksamhet uppnår det som eftersträvas. Denna aspekt kan delas in i områdena servicekvalitet och pedagogisk kvalitet. Servicekvaliteten innebär hur vårdnadshavare bedömer mötet med vår förskola samt i vilken utsträckning de är tillfreds med förskolan. Pedagogisk kvalitet riktar sig mot hur verksamheten utvecklas i förhållande till målen i förskolans läroplan. Följaktligen har vår syn på uppdraget, möjlighet att anpassa förskolan efter varje barns behov och förutsättningar samt hur vi arbetar med att tillämpa förskolans läroplan i verksamheten påverkan på resultatkvaliteten.
Etiska aspekter
På vår förskola observerar vi och dokumenterar på olika sätt som genom film, foto och skriftliga anteckningar. I arbetet med att observera och dokumentera är det oerhört viktigt att ta hänsyn till barnens integritet och om de inte vill delta. I detta arbete tar vi stöd utifrån boken Etik, integritet och dokumentation i förskolan skriven av professor Anne-Li Lindgren som lyfter vikten av att vara lyhörd för barns olika uttryckssätt. Vi beaktar barnens integritet genom att alltid fråga barnens vårdnadshavare och barnen själva om de vill delta och genom att vara lyhörd inför barnens uttryckssätt. Barnen kan både verbalt säga nej, men också påvisa att de inte vill delta genom att dra sig undan från exempelvis kameror eller att gömma sig bakom något. Barnens integritet skrivs även fram i förskolans läroplan (Lpfö18):
”Barnens rätt till kroppslig och personlig integritet ska också respekteras. Det gäller bland annat i den dagliga omsorgen och i frågor om dokumentation.” (Skolverket, 2018, s 7.)
”Var och en som verkar inom förskolan ska främja aktning för människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, flickor och pojkar, samt solidaritet mellan människor.” (Skolverket, 2018, s 5.)
”Var och en som verkar i förskolan ska främja aktning för varje människas egenvärde.” (Skolverket, 2018, s 5.)
Ska vi använda foto är vi noga med att det bara är barnens händer eller alster som de skapat som dokumenteras. Följaktligen får barnen också dokumentera med foto på egen hand, detta kan ske under exempelvis trygghetsvandringar på förskolan eller när de har konstruerat något med byggklossar / annat material
Vårdnadshavares delaktighet och inflytande
Linn Eckeskog & Ingrid Tallberg Broman (2022) belyser i boken Perspektiv på systematiskt kvalitetsarbete i förskolan att vårdnadshavares frågor gällande kvalitet berör synnerligen att de vill att barnen ska bli sedda och bemötta i förskolans barngrupp, att miljön ska vara säker och trygg samt att både barn och vuxna ska kunna utveckla tillitsfulla och trygga relationer med varandra. För att kunna bidra med insyn i vår förskola har vi på Blomsterängens förskola samarbetsformer som öppet hus, verksamhetsträffar och forum för vårdnadshavare. Vidare former för samarbete berör också introduktionssamtal, utvecklingssamtal och även kontinuerlig uppföljning som sker i vardagen på förskolan. Dessa samarbetsformer kan du läsa mer om genom att trycka Här. Sedan har vi även vår lärportal Krokus där dokumentation finns tillgänglig för er vårdnadshavare.
Linn Eckeskog & Ingrid Tallberg Broman (2022) lyfter i boken Perspektiv på systematiskt kvalitetsarbete i förskolan betydelsen av förskolans samarbetsformer då de bidrar till att fånga vårdnadshavarnas perspektiv av kvaliteten i förskolan. Därigenom kan delaktighet och inflytande utformas. Vidare kan vi personal på förskolan rikta vår blick mot er vårdnadshavare för att få en förståelse för era behov, villkor samt drivkrafter. Genom att vi får ta del av era upplevelser som berör hur det känns att vara vårdnadshavare på förskolan, hur ni anser att våra samarbetsformer fungerar och att ni kan delge det som har betydelse för er i verksamheten, så kan ni bli delaktiga i vårt systematiska kvalitetsarbete.
