Karlstads universitet vill fortsätta att utveckla kunskap som kan bidra till en hållbar samhällsutveckling och stimulera till att våra lokalsamhällen är platser fyllda av framtidstro, stark identitet och stolthet. Vi söker svar på frågor som: Vilka smarta lösningar finns på dagens och morgondagens utmaningar? Vilka möjligheter ger ny teknik om den används på ett sätt som uppfyller mänskliga behov? På vilket sätt kan vi genom att kombinera globala system med lokal driftighet och engagemang göra mindre orter och byar till alternativ till storstäder? Hur kan vi skapa attraktiva och kreativa miljöer utanför storstaden för företag, invånare och besökare?
”Smart cities” har under det senaste decenniet alltmer framhållits som ideal för städers utveckling där digitala system och data används för att skapa nya tjänster. Denna rörelse har dock i stor utsträckning utgått dels enbart utgått från större städer och från teknik som finns tillgänglig och möjlighet att samla in och använda datamängder. Debatter och diskussioner kring samhällsutveckling domineras idag av en urban norm och med ett övervägande fokus på tillverkningsindustri.
Om samhället ska vara jämställt och vi ska uppnå ett hållbart samhälle i linje med Agenda 2030 behöver både stad och land inkluderas. Hållbarheten behöver utgå utifrån varje unik miljö, lokalsamhälle, landsbygd, by eller stad. Viktigt är att landsbygden är med och driver och äger frågan för utvecklingen av en hållbar landsbygd. I ett framtida hållbart samhälle finns det därför ett behov av ett större samspel mellan stad och land och utökade satsningar på tjänstesektorn, där tekniska och sociala innovationer behövs.
EU har tagit fram definitioner och pilotprojekt kring begreppet ”Smart Villages”. Det handlar om att visa på goda exempel på smarta lösningar för en hållbar utveckling även på platser utanför storstaden. Att vara smart innebär att skaffa sig nya samarbetspartners. Det finns inte en unik modell för Smart Villages. Det handlar om att lokalbefolkning utnyttjar lokala tillgångar, drar nytta av den kunskap som finns för att få saker gjorda.
Det pågår en mängd olika lokala samarbeten i lokalsamhällen med stöd från EU. Exempel på Smart Villages inom EU finns inom transport, utbildning, livsmedel, jordbruk, sjukvård, energi, digitalisering och mycket mer. I många olika Smart Villages arbetar man med avfolkningsproblematik, växande befolkning, gles befolkning eller åldrande befolkning då problem kan uppstå för att upprätthålla viktiga tjänster på landsbygden eller i lokalsamhället. Det finns exempel på Smart Villages som arbetar med projekt kring förnybar energi, bredband, distanskurser, social omsorg och kulturella aktiviteter. Sjukvårdsinsatser med mobila läkarmottagningar kan genomföras med hjälp av snabba internettjänster. Smart Villages används även för att skapa möjligheter där forskare samarbetar med lokalsamhällen för att skapa digitala tjänster och lansera ”digital villages”, initiativ för digitala lösningar för människor på landsbygden.
Plattformar och appar förbättrar lokala tjänster för e-handel, kommunikation och e-demokrati. Exempel finns även på Smart Villages för att främja en ekonomi med färre koldioxidutsläpp, utveckling av programvaror för att registrera energiförbrukning och beräkna kostnaden av en övergång till mer förnybar energi och en minskning av folks energiförbrukning. Det handlar om att tillsammans inom lokalsamhället ta vara på tillgångar och skapa gemensamma lösningar för att lösa landsbygdens dilemman.