Fler och fler människor flyttar från landsbygden in till städerna. Många jordbruk har sedan länge varit nedlagda, och än fler läggs ned i spåren av utflyttningen. Med minskad befolkning läggs också samhällsservice, som skolor, och olika affärsverksamheter ned. Landsbygdens utarmas med andra ord demografiskt, ekonomiskt och socialt.
Utarmningen av landsbygden och nedläggningen av jordbruk skapar också problem för bevarandet och utvecklandet av vårt biokulturella arv. Det krävs människor som brukar marken och upprätthåller traditioner för att stora delar av vårt biokulturella arv ska må bra, och vara tillgängligt för oss alla uppleva.
Men vad är biokulturellt arv egentligen? Biokulturellt arv innefattar och överbrygger vad som annars delas upp i natur- respektive kulturarv. Biokulturellt arv inkluderar forn- och kulturlämningar, biologiskt kulturarv, flera uttryck för biologisk mångfald, ortnamn, historiska byggnader, traditioner osv.
Det biokulturella arvet är värdefullt, och samhället strävar efter att bevara det, till exempel genom att avsätta reservat. Men det är endast begränsade områden, som finngården Ritamäki på bilden, som kommer i åtnjutande av resurser för bevarandeåtgärder. För att vårt biokulturella arv ska överleva till eftervärlden i större omfattning behövs att fler områden förvaltas och utvecklas under vardagliga former.
Utarmningen av landsbygden och nedläggningen av jordbruk skapar också problem för bevarandet och utvecklandet av vårt biokulturella arv.
I projektet Biokuma vill vi därför titta på den spännande samhällsutveckling som pågår parallellt med utarmningen av landsbygden, nämligen det ökade intresset för ekologisk, närproducerad och etiskt producerad mat. Något vi i Biokuma kallar alternativ matproduktion för att skilja den från det storskaliga, ibland närmast industriella, jordbruket. På landsbygden etableras nya producenter med denna inriktning, och fler och fler konsumenter får upp ögonen för alternativ mat.
Eftersom alternativ matproduktion har en del likheter med det traditionella jordbruket, ska vi i Biokuma undersöka om alternativ matproduktion utgör en möjlighet till vardaglig förvaltning och utveckling av vårt biokulturella arv. Vi ska också undersöka hur alternativa matproducenter ser på det biokulturella arvet, och om det biokulturella arvet kan vara en resurs som bidrar till deras verksamhet.
Författare: Eva Svensson, Karlstads universitet