Kategorier
Uncategorized

Rekoringar – en nyckel till förvaltning av det biokulturella arvet?

Av Margareta Dahlström, professor i kulturgeografi, Karlstads Universitet och Hilde Rigmor Amundsen, arkeolog og forsker Norsk institutt for kulturminneforskning (NIKU)

Rekoringar är ett sätt för alternativa matproducenter att sälja sina produkter lokalt, utan mellanhänder, genom att möta sina konsumenter direkt. Reko betyder REjäl KOnsumtion, og på norsk REttferdig KOnsum. Rekoringarna är inte någon formell organisation, utan en folkrörelse i form av lokala upplägg som sker genom Facebook-grupper.

Rekoringarna i den form vi har i Sverige och Norge kommer från Finland. Sveriges första ring startade i Grästorp 2016, och i Norge ble den første ringen åpnet i Ålesund 2017. De är en del av en bredare europeisk rörelse där olika initiativ har startats för att göra småskalig matproduktion möjlig och underlätta för konsumenter att handla lokalt.

I Sverige har Rekoringarna över 800 000 medlemmar. I Norge er det om lag 500 000 kunder tilknyttet 120 REKO-ringer, og 500 produsenter som selger varer.

Intresset har vuxit snabbt under pandemin. I Sverige ökade antalet från ca 160 till över 230 Rekoringar i april 2021! Dels har intresset för lokalproducerad mat ökat, dels har några försäljningskanaler för småskalig matproduktion minskat eller försvunnit. Bristen på marknader och torghandel, samt möjligheten att leverera till restauranger och hotell spelar in.

Här kan det uppstå motsättningar mellan de producenter som är medlemmar i Rekoringarna: Hur nära grundtanken med Reko ska en producent vara för att få bli medlem i ringen? Några av grundtankarna med Reko är att endast livsmedel och direkta biprodukter från egen livsmedelsproduktion ska säljas, och man väljer att sälja genom ringen därför att man vill ha en direkt relation med konsumenterna. Intresset har blivit så stort att en del Rekoringar inte kan ta in fler producenter.

I Biokuma studerar vi om alternativ matproduktion kan vara en möjlighet till vardaglig förvaltning och utveckling av det biokulturella arvet. Vi undersöker därför om reproduktion av det biokulturella arvet kan användas för marknadsföring av alternativ matproduktion. Kan strömningar i relationerna mellan stad och landsbygd, såsom det ökade intresset för lokalproducerad mat, vara en möjlighet för alternativa matproducenter att öka sina marknader och förbättra sina möjligheter att bo och verka på landsbygden?

För närvarande arbetar vi inom projektet med att kartlägga alternativa matproducenter i Värmland, i första hand gårdar. Rekoringarna är en viktig arena för producenterna, så vi är i full gång med de åtta ringarna som finns i Värmland. Hittills har vi identifierat ett 60-tal gårdar som förefaller vara alternativa matproducenter. En annan viktig arena för livsmedelsproducenter och förädlare i Värmland är Nifa som är branschföreningen för värmländska matföretag. I Nifa samsas medlemsföretag av många olika slag, såväl alternativa matproducenter som mer industriella, detaljhandel och restauranger. För närvarande uppskattar vi att ett 20-tal av Nifas medlemmar är gårdar som bedriver alternativ matproduktion.

Länkar till mer information:

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *