Senaste numret av Scandinavisk tidskrift for yrker og professioner i utvickling SJVD har publicerat sitt senaste nummer online. Redaktörer för temanumret är karlstadsforskarna Hamid Asghari och Anna Öhman.

Syftet med detta temanummer, som inkluderar 16 artiklar med forskning från Sverige, Norge, Danmark och Finland, är att fördjupa och klargöra förståelsen av kontextbaserad yrkesdidaktik, som ständigt utvecklas med samhällsförändringar och teknologiska framsteg. Artiklarna behandlar olika aspekter av yrkesdidaktik, inklusive stöd för elever med särskilda behov, digitaliseringens roll och samarbetet mellan skola och arbetsliv. Temanumret betonar vikten av att anpassa undervisningen till en föränderlig arbetsmarknad och utbildningssystem, samt att förbereda eleverna för både yrkeslivet och som demokratiska medborgare.

Läs artiklarna här: Vol 10 Nr. 1 (2025): Spesialutgave om yrkesdidaktikk | Skandinavisk tidsskrift for yrker og profesjoner i utvikling

Tre av våra medarbetare inom yrkeslärarutbildningen vid Karlstads universitet är aktuella med en artikel i senaste numret av Scandinavian Journal of Vocations in Development (SJVD).

Abstract:

Denna artikel fokuserar på ett lärandemål, som en del av en lärarutbildningskurs vid ett svenskt universitet, där lärarstudenter ska kunna diskutera sin egen professionsutveckling och identifiera vidare behov av utveckling. Eftersom både forskning och styrdokument lyfter professionsutveckling som en viktig del av lärarutbildningen är det viktigt att studera professionsutveckling ur lärarstudenters perspektiv. Den teoretiska utgångspunkten är Communities of Practice (CoP), och studien fokuserar på kunskap och lärande inom en social gemenskap. Tio ämneslärarstudenter och sex yrkeslärarstudenter intervjuades om deras beskrivningar av vad den professionella utvecklingen inom lärarutbildningen innebar för dem, vilket resulterade i sex framträdande teman: 1) utveckling av läraridentitet, 2) utvecklingen av ämnesspecifik och yrkesmässig kunskap, 3) utvecklingen av ledarskap, 4) utvecklingen av relationsbyggande, 5) utvecklingen av kunskap om styrdokument, lagar, regler och förordningar, 6) utvecklingen i relation till samhällsförändringar.

Trots gemensamma nämnare i studenternas beskrivningar av professionell utveckling fanns det också nyansskillnader som kunde förstås genom att positionera aktörer inom (yrkes)lärarutbildningsgemenskapen. Yrkeslärarstudenterna kopplade ofta sin professionella kunskap till industrin och arbetslivet, medan ämneslärarstudenterna ofta kopplade sin ämneskunskap till universitetskurser och forskning. Både yrkeslärarstudenterna och ämneslärarstudenterna i studien berättade att de behövde hålla sig uppdaterade och fortsätta utveckla sin kompetens inom pedagogik. Yrkeslärarstudenterna betonade dock specifikt behovet av pedagogisk kunskap inom skolmiljön, snarare än i arbetslivs- och verkstadssammanhang. Detta skulle kunna bero på att vissa yrkeslärarstudenter är vana vid att utbilda och undervisa praktikanter i dessa miljöer som en del av sin professionella praktik.

Artikeln av Hamid Asghari, Nina Kilbrink och Anders E. Johansson finner ni här: Professionsutveckling inom lärarutbildning: (Yrkes)lärarstudenters beskrivningar