Resultat från studie om reflektion på yrkeslärarprogrammet publicerad.
I Rapport 2025:1 från Universitetspedagogiska enheten vid Karlstads universitet finns ett kapitel skrivet av Annelie Andersén, Anneli Wiker & Ann Scott.
I kapitlet Som man frågar får man svar presenteras ett verksamhetsutvecklande projekt med syfte att förbättra lärarutbildningens kvalitet och att stärka lärarstudenters professionsutveckling genom att fokusera på reflektion som verktyg. I projektet har undersökts hur reflektion används i kursmål och examinationer samt hur lärarutbildare och studenter
tolkar begreppet. Analysen har främst gjorts utifrån Brantley-Dias,
m.fl. (2021) MMRP-modell. Modellen används här både som ett
analytiskt verktyg och som en modell för fortsatt kompetensutveckling.
I resultatet framkommer bland annat att progressionen i förväntad
reflektion hos studenterna inte är linjär eftersom de förväntas
reflektera kritiskt i kurser som ligger tidigt i programmet, medan
senare i programmet står endast att de ska kunna reflektera.
Analysen med MMRP-modellen visar att examinationsuppgifterna
möjliggör för reflektion kring kunskaper och färdigheter, men att andra
dimensioner kan vara svårare att komma åt. I alla studenttexter som
analyserats förekommer reflektioner kring kunskap och färdigheter,
men reflektioner kring disposition var mindre frekvent i texter som
bedömts med betyget G än i de texter som bedömts med betyget VG.
De texter som bedömts med betyget VG visade dessutom på en mer
integrerad reflektion.
Läs rapporten i sin helhet här: FULLTEXT01.pdf
PronosticosHoy
This is a really interesting study, and the findings say a lot about how reflection is handled in teacher education. The fact that students are expected to engage in critical reflection early in the program, but only “reflection” later on, really shows how uneven the progression is. It almost feels backwards — you’d expect deeper, more complex reflection to come later, as students gain experience.
I also found the MMRP-based analysis especially valuable. It’s clear that students manage to reflect on knowledge and skills quite consistently, but that broader dimensions — like disposition — are harder to access, especially for those who only reach a passing level. The difference between G and VG texts, with VG showing more integrated and layered reflection, is telling.
Overall, this highlights a real need for more intentional scaffolding in how reflection is introduced, practiced, and assessed. If we want teacher students to truly develop professionally, the expectations around reflective practice need to be clearer, more consistent, and aligned with their progression through the program.