Rickard Nilsson, doktorand i engelsk språkvetenskap, Karlstads universitet
I en tid då AI kan översätta texter på ett par sekunder är det lätt att tro det är onödigt att lära sig andra språk, och att om man väl gör det så räcker det med att kunna göra sig förstådd. Men forskning om hur olika språk fungerar visar att det finns något mer på spel, något som automatiska verktyg helt missar. Språk är nämligen inte bara olika “koder” för samma budskap – de styr hur vi tänker om världen. Det handlar om vad vi måste säga, inte bara vad vi kan säga. I min masteruppsats undersökte jag ett konkret sådant exempel: hur talare av brittisk engelska respektive kastiliansk spanska beskriver händelser där någon orsakar att något händer, och hur talarna markerar om händelsen skedde med eller utan avsikt.
Tänk dig att någon råkar välta ett glas. På engelska kan man säga I broke the glass, både om händelsen är avsiktlig eller inte, eller The glass broke, utan explicit utförare av händelsen. Men spanskan erbjuder fler nyanser. Konstruktionen Se me rompió el vaso, ungefär “det hände mig att glaset gick sönder”, signalerar tydligt att talaren inte hade för avsikt att ha sönder glaset. Det finns alltså en konventionaliserad, inbyggd väg för spansktalare att urskilja en olyckshändelse från något som gjordes med flit. Engelska talare behöver hantera samma situation, men med färre grammatiska verktyg. Det här innebär att de lämnar mer åt sammanhanget och lyssnaren att tolka.
Det låter kanske som en teknisk detalj, men det kan faktiskt spela stor roll i skarpa lägen. Filipović (2007) har dokumenterat ett fall från en rättssal där just detta språkliga fenomen fick konkreta konsekvenser:
Fråga (på engelska): “Okay, you said before that she fell, or you dropped her on the steps?”
Misstänkt (på spanska): “Sí, sí, se me cayó.” – “Ja, det hände mig att hon föll.”
Tolk (på engelska): “Yes, I dropped her.”
(Anpassad från Filipović, 2007, p. 262)
Den misstänkte använde den spanska konstruktionen se me cayó, en form som tydligt signalerar oavsiktlighet. Frågeställaren hade emellertid redan introducerat verbet drop i rättssalen som en kontrast till she fell, och i det sammanhanget får drop en förståelse av avsikt. Tolken återgav den misstänktes svar med just dropped, ett verb som på engelska visserligen kan användas både avsiktligt och oavsiktligt, men som i det här sammanhanget, där frågeställaren just hade använt det som kontrast till she fell, kom att uppfattas som ett erkännande av en avsiktlig handling. Det var raka motsatsen till vad den misstänkte faktiskt sade. Detta är ett extremt exempel, men det synliggör vad som faktiskt kan gå förlorat när ett enda ordval får bära en grammatisk distinktion som ett av språken helt enkelt inte har.
I min studie var det just den här typen av systematiska skillnader, det vill säga vad talare av olika språk rutinmässigt gör och inte gör, som stod i fokus. Talare av brittisk engelska och kastiliansk spanska fick beskriva sekvenser av bilder som visade orsakshändelser. Sammanfattat visade resultaten att de spanska talarna var mer konsekventa i sina val av konstruktioner och i de betydelser de förknippade med dem. De engelska talarna varierade mer, framför allt när händelserna var tvetydiga i fråga om avsikt. En möjlig förklaring är att spanskan helt enkelt erbjuder mer finkorniga grammatiska alternativ, vilket gör valet mer styrt, medan engelska talare i högre grad fick lösa situationen ad hoc.
Det här blir givetvis relevant för dig som lär ut eller lär in ett språk. Det räcker inte att lära sig att en mening är grammatiskt korrekt. Man behöver också förstå vad den säger, och vad den inte säger, jämfört med ett annat språk. Det handlar om att hjälpa elever förstå vad talare av ett visst språk rutinmässigt förväntas specificera, kontra vad de får lämna åt läsarens tolkning.
För lärare kan tvärspråklig kunskap som denna vara ett värdefullt redskap. Den kan förklara varför till synes enkla översättningar ibland faller platt, och varför elevers ibland konstiga formuleringar avslöjar att de tänker på sitt förstaspråks villkor. Det bredare värdet av att lära sig ett nytt språk handlar kanske inte i första hand om att klara sig fram på semester. Det handlar om att bli medveten om hur just ditt förstaspråk har format vad du tar för givet, och att ett annat språk kan se på verkligheten på ett annat sätt. Att lära sig spanska, engelska eller vilket annat språk som helst kan synliggöra distinktioner som ditt modersmål inte kräver av dig. Det är en form av kognitiv frihet, och det är något som ingen app kan ge dig på samma sätt.
Rickard Nilsson, april 2026
Referens:
Filipović, L. (2007). Language as a witness: insights from cognitive linguistics. International Journal of Speech, Language and the Law 14(2), 245-267.