Pia Sundqvist, professor i engelskdidaktik, Universitetet i Oslo
Alexandra Schurz, postdoktor i engelskdidaktik, Universitetet i Wien
Forskning om fritidsengelska har nu tjugo år på nacken. Under dessa två decennier har vi lärt oss mycket om hur barn och tonåringar lär sig engelska genom att på sin fritid lyssna på musik, spela datorspel, se på tv-serier och filmer, se på YouTube och en massa annat. Till exempel, vi vet att det finns elever som helt enkelt inte orkar vänta på den svenska översättningen av sina engelskspråkiga favoritförfattares böcker, så de ger sig i kast med att läsa originalet på engelska. Harry Potter och The Twilight Saga är bara två exempel på bok-serier där elever mycket väl kan ha börjat läsa serien på svenska men sedan gått över till engelska. Denna övergång till att läsa originalet kan ske tidigt, redan på mellanstadiet. Det kan kanske tyckas märkligt att vissa klarar av tjocka böcker på engelska vid såpass ung ålder medan andra knappt kan läsa alls, men den individuella variationen är mycket inom engelskämnet. Det är inte ovanligt att lärare i samma klassrum kan ha allt ifrån elever som knappt kan läsa eller prata engelska, till de som plöjer böcker och gärna använder engelska i dagligt tal – bara för att de kan, för att det är kul och för att det känns naturligt (Sundqvist, 2019).
Mot denna bakgrund är det intressant att konstatera att forskare först på senare år har börjat intressera sig mera för engelsklärare samt deras syn på fritidsengelskan och dess betydelse för elevers lärande. Inom denna typ av forskning är det just nu viktigt att ta reda på fler detaljer om hur lärare lyckas att överbrygga gapet mellan skolengelska (engelska i klassrummet, ”intramural”) och fritidsengelska (engelska utanför klassrummet, ”extramural”).
Engelsklärare som överbryggar gapet
Vi som skriver denna blogg delar bakgrund som engelsklärare på högstadiet och gymnasiet, i Sverige och Österrike. Vi delar även ett gemensamt forskningsintresse, nämligen extramural engelska. Det är allmänt vedertaget och numera dessutom vetenskapligt bevisat att det är bra för elevers lärande när deras lärare lyckas att överbrygga glappet mellan intramural och extramural engelska i syfte att skapa motiverande undervisning (se t.ex. Henry m.fl., 2018; Sundqvist & Nilsson, 2024). Hur engelsklärare tar sig an detta glapp bloggades det om redan i oktober 2023. Den bloggen beskrev engelsklärare som ”balanskonstnärer” som vet precis hur de kan göra för att lyckas med att koppla ihop engelska i och utanför klassrummet, utan att för den skull inkräkta på elevers privata sfär. Med andra ord, de vet var gränsen går ner på individnivå, och klarar därför på ett proffsigt sätt av själva balansgången.
Snarlika mönster
I texten om balanskonstnärerna handlade det om enkätsvar från 534 engelsklärare ifrån Sverige, Finland, Frankrike och Österrike som undervisade elever från 11- till 18-årsåldern. De hade blivit tillfrågade om vilka extramurala engelskaktiviteter deras elever ägnade sig åt och ungefär hur ofta, och på vilket sätt samt i hur stor grad lärarna ansåg att dessa aktiviteter hade inflytande på olika aspekter av elevernas förmågor i engelska. Enkätsvaren analyserades statistiskt med undantag för konkreta undervisningsförslag, som vi analyserade kvalitativt. Det är resultaten från dessa analyser som är i fokus i denna blogg.
Innan vi går över till att berätta om dem vill vi först med hjälp av en figur påminna om och visa hur snarlikt engelsklärarna från de olika länderna uppskattade huruvida extramural engelska påverkade läsning, hörförståelse, skrivande, tal, grammatik, vokabulär, informell engelska, självförtroende samt motivation. I figuren nedan är y-axeln medelvärdet för påverkan på en 5-gradig skala där 1 motsvarar mycket negativ påverkan och 5 mycket positiv, och x-axeln är aspekter av engelska. Mönstret är likartat oavsett land:
Svaren från lärarna från Frankrike (blå linje) avvek lite eftersom de franska svaren tenderade att ligga lägre, och de ansåg att extramural engelska, totalt sett, endast hade en något mer positiv än neutral effekt på inlärningen av engelska. För hörförståelse, motivation och grammatik fanns dock inga skillnader alls beroende på land. I en ny studie (Schurz & Sundqvist, 2025) har vi nu undersökt svaren som beskrev undervisningsupplägg.
Goda undervisningsupplägg för elever med stor mängd extramural engelska
Den öppna enkätfrågan om undervisningsupplägg i engelska löd: “Please give an example of an activity you would do with a group of students that uses a lot of spare time English.” Själva formuleringen innebar alltså att vissa lärare beskrev hypotetiska aktiviteter som de skulle vilja genomföra, medan andra berättade om lektioner som de faktiskt hade genomfört för elever som använder mycket extramural engelska. Vi fick in förslag från 239 lärare (86 från Österrike, 68 från Finland, 60 från Sverige och 25 från Frankrike) som vi analyserade med hjälp av en kombination av innehålls- och tematisk analys. Analysen genererade fyra huvudkategorier som vi använde för att koda materialet. För enkelhets skull har vi här reducerat dem till två: autentiska aktiviteter och språkutvecklande aktiviteter.
Autentiska aktiviteter i fokus
Det som verkligen kännetecknade denna typ av undervisningsupplägg var att de byggde på autentiskt material, det vill säga, kulturella artefakter som producerats för andra syften än undervisning. Det kunde till exempel handla om att se på “Ted Talks” eller, som en lärare från Österrike skrev, ”Present and discuss a book they have read in English in a video clip”. Ett annat exempel (från Frankrike) handlade om att utforska subkulturer, såsom den gotiska scenen. Detta gotiska upplägg var inspirerat av en diskussionstråd i sociala medier (dåvarande Twitter). Ibland – men inte alltid – byggde de autentiska aktiviteterna på elevernas egna erfarenheter från fritiden, såsom att gemensamt se på en TikTok-influerares video och diskutera den i klassen, eller att diskutera och skriva om en sång eller ett dataspel som de gillade. I forskningslitteraturen kallas sådant material för “them-relevant” (Thorne & Reinhardt, 2008) just för att spegla att det valda materialet (dvs. “text” i dess vidaste bemärkelse) upplevs som relevant för eleven/eleverna. Eleverna har således valt ut en speciell text och tagit med den till klassrummet där läraren, i sin tur, byggt undervisningen på just det autentiska text-materialet.
Specialdesignade språkutvecklande aktiviteter
De språkutvecklande aktiviteterna var designade av lärarna för att utveckla specifika färdigheter i engelska, till exempel med fokus på skrivande, grammatiska kunskaper eller muntlighet/tal. En gemensam nämnare fanns, nämligen att lärare från samtliga fyra länder föreslog lektionsarbete med fokus på register. Oftast handlade sådana “register-upplägg” om att uppmärksamma eleverna på skillnaden mellan formell och informell engelska, i såväl tal som skrift. Upplägg som fokuserade på skriftlig engelska handlade vanligen om att jämföra eller skriva om en text, exempelvis till en annan stil, eller att förbättra språk, grammatik, struktur och koherens. Vi kan konstatera att dessa specialdesignade språkutvecklande lektionsupplägg ställer höga krav på lärarens egna språkliga kompetens i engelska. Det är till exempel knappast möjligt att genomföra ett lyckat upplägg med fokus på förbättring av elevers skriftliga engelska, vilket kräver en viss grad av grammatisk kompetens hos eleven, om läraren själv saknar djupa ämneskunskaper i engelsk grammatik.
Vi undersökte dessutom de engelska kursplanerna i de fyra länderna. Skillnaden på formell och informell engelska ingick som ett mål hos alla, så resultaten av vår studie tyder på att kursplaner efterlevs och därmed har de en viktig styrande funktion.
”EE-sensitiva” aktiviteter
I fyr-fältaren nedan försöker vi ge en förenklad modell för hur interaktionen kan se ut mellan elevers användning av extramural engelska (i kvadrant 1) och det som sker i klassrummet (i kvadrant 3), genom det som på engelska kallas för “EE [extramural English] sensitive activities”. De undervisningsupplägg vi beskrivit ovan är olika exempel på EE-sensitiva aktiviteter som initierats av läraren (“Other-initiated”). I modellen representerar y-axeln var man befinner sig när man gör en aktivitet och x-axeln vem som initierat aktiviteten. Origo symboliserar dörren till klassrummet.
Vikten av ämnesdidaktiska och ämnesspecifika kunskaper hos engelsklärare
Utifrån forskning vet vi hur stort inflytande extramural engelska har i barn och ungas liv. De allra flesta ägnar en stor del av sin vardag i engelskspråkiga miljöer, både digitalt och icke-digitalt. Vi får dock inte glömma bort den lilla grupp av elever som inte befinner sig i dessa miljöer, för dessa elever finns också i klassrummet. Bland dem kan det dessutom finns några med speciella (språkliga) utmaningar, vilket kan göra deras situation mycket svår. För dem är det viktigt att få känna sig inkluderade och här kan engelsklärare göra en enorm skillnad genom att öppna fönstret till den extramural engelskan, bara genom att synliggöra vad man faktisk kan göra utanför skolan. Andra elever kan befinna sig helt i andra ändan – språkligt begåvade med mycket extramural engelska. Dessa behöver utmaningar i klassrummet. Dessutom: alla elever däremellan! Hög ämnesdidaktisk kompetens och djupa ämneskunskaper hänger i regel samman, och dagens engelsklärare behöver sannerligen bägge delarna.
Referenser
Henry, A., Korp, H., Sundqvist, P., & Thorsen, C. (2018). Motivational strategies and the reframing of English: Activity design and challenges for teachers in contexts of extensive extramural encounters. TESOL Quarterly, 52(2), 247–273.
Schurz, A., & Sundqvist, P. (2022). Connecting extramural English with ELT: Teacher reports from Austria, Finland, France and Sweden. Applied Linguistics, 43(5), 934–957.
Schurz, A., & Sundqvist, P. (2025). Considering Extramural English in class: Exploring teachers’ activity ideas in secondary school classrooms in four countries. Applied Linguistics.
Sundqvist, P., & Nilsson, R. (2024). Integrating commercial-off-the-shelf games in L2 English vocabulary instruction. In J. S. Lee, D. Zou, & M. M. Gu (Eds.), Technology and English language teaching in a changing world: A practical guide for teachers and teacher educators (pp. 3–15). Palgrave Macmillan.
Thorne, S. L., & Reinhardt, J. (2008). “Bridging activities,” new media literacies, and advanced foreign language proficiency. CALICO Journal, 25(3), 558–572.