Tommy Jansson, doktorand i engelsk språkvetenskap, Karlstads universitet
Autismspektrumtillstånd (AST) beskrivs innefatta svårigheter för social kommunikation och socialt samspel, utöver fler kriterier i diagnosmanualen från American Psychiatric Association (APA, 2022). Med över 10 års erfarenhet som lärare i AST-anpassade grupper har jag utvärderat, varit del i, skapat och självklart även löst kommunikativa utmaningar tillsammans med elever, kollegor, och vårdnadshavare. Dessa lösningsorienterade processer bottnar inte sällan i observationer av elevers språkliga beteenden i skoldagarnas olika kontexter. Och, det är i en sådan iakttagelse som gnistan tänds till mitt pågående avhandlingsarbete i projektet Språkanvändning på svenska och engelska, som finansieras av Vetenskapsrådet.
Observationerna startar med en särskild elev som behövde lite mer motivation och uppmuntran än vanligt. Eleven var i stort sett helt ointresserad av skolarbete och spenderade första terminen med att mestadels sova. Jag uppmärksammade emellertid att hen ofta använde sig av engelska (L2), och uppvisade då ett mer nyanserat förhållningssätt till mig och skolan än när vi använde modersmålet svenska (L1). Insikten var att jag faktiskt huvudsakligen kommunicerade med flera av mina elever på engelska, men kanske mest med just denne elev som blommade upp lite mer än övriga just när engelska användes. Därmed föreslog jag helt enkelt att vi skulle göra så mycket som möjligt av skolarbetet på engelska. Det blev en lyckad resa, då eleven slutade hos oss med betyg i de flesta ämnen hen läste – till och med svenska.
Som en konsekvens av dylika observationer sökte jag efter liknande iakttagelser inom forskning om just AST relationen mellan L1 och L2, men fann väldigt lite i linje med vad jag själv sett. Detta var omkring 2013, långt innan min doktorandresa tar sin början. Så, jag fortsatte att lägga märke till och fundera på vad jag sett under de kommande åren, vilket sedermera ledde till en uppsats, som i sin tur ledde till att jag nu forskar om detta i mitt avhandlingsprojekt. I de två första delstudierna av Språkanvändning på svenska och engelskager jag mig i kast med hur det förhåller sig med AST, svenskt modersmål och engelska.
I delstudie 1, för att försöka rama in några grundläggande förhållanden mellan språken, så insamlas narrativa data från gymnasieelever inom och utom AST. Det går till så att deltagaren ombeds att skapa en muntlig berättelse utifrån en uppsättning serietidningsliknande bilder; 16 bilder totalt, varav 11 presenteras i korrekt följd och 5 i replikerbar oordning vid sidan av. Bildserien färdigställs av deltagaren genom att hen integrerar de fem bilderna med de andra elva, och därefter skildrar den berättelse som skapats genom att helt enkelt berätta den. Sedan gör deltagaren samma sak igen på det andra av de två aktuella målspråken—efter en tillika blygsam fika som paus, ska tilläggas—fast med en annan likvärdig bildserie. Berättelserna spelas in med ljud och bild, synkroniseras, transkriberas och analyseras sedan i annoteringsverktyget ELAN (Max Plank Institute for Psycholinguistics, 2026). Målsättningen är att samla in 20 narrativ för varje möjlig kombination av språk och bildserie från de två deltagargrupperna, överskådligt beskrivet i tabellen nedan.
Annoteringen innefattar att noggrant notera relevanta språkliga inslag (t.ex. pauser) i transkriberade språkdata, vilket möjliggör jämförelser av deltagargrupperna. Eftersom datainsamling emellertid fortfarande pågår, så avvaktar jag med att diskutera mätpunkter till ett senare tillfälle. Men, dessa mätpunkter hänför sig naturligtvis åt en jämförelse av språkliga företeelser i svenska och engelska inom och utom de två deltagargrupperna.
Delstudie 2 är ett Live Action Role-Play (LARP). Att använda ett LARP som en del i forskning har inledningsvis dragit till sig uppmärksamhet när man nämner det. Så, låt oss gå lite mer in på den delstudien. I vardagstal förefaller ”Lajv” vara det vanligt förekommande uttrycket för LARP-event; ett slags interaktivt skådespelaräventyr, där deltagare gestaltar sina karaktärer i en fiktiv miljö och däri löser diverse utmaningar längs vägen mot äventyrets upplösning. Häri kommer användningen av målspråken i friare former att undersökas. Redan under våren 2025, nere i universitetets kulvertar, genomförde vi en för-pilotstudie med vårt första LARP-utkast och tillhörande designsidéer. Det var en värdefull erfarenhet som var mycket lärorik för den fortsatta resan mot delstudiens slutgiltiga utformning. Det är emellertid många detaljer—inte minst tekniska sådana—att reda ut, men det finns en förbättrad idé på plats för form och design.
Referenser
American Psychiatric Association. (2022). Diagnostic and statistical manual of mental disorders, (5th ed., text rev.).
Max Planck Institute for Psycholinguistics. (2026). ELAN (Version 7.0) [Datorprogram]. The Language Archive.