Docent Hamid Asghari föreläser om Berättade erfarenheter om yrke och yrkesutbildning onsdag 18 oktober kl 9.20 – 9.40 i 12A 138 Karlstads universitet (OBS! Passet som innehåller flera docentföreläsningar startar kl 9.00, se mer information här.)
Så här sammanfattar Hamid Asghari själv sin föreläsning:
Min docentföreläsning vilar på tre pelare inom forskningsfältet yrkesutbildningar: 1) yrkeskunskap, yrkeskunnande och yrkesdidaktik 2) nyanlända pojkars val av industritekniska programmet i relation till deras livs- och studieerfarenheter samt 3) nyanlända kvinnors yrkeskunskaper och yrkeskunnande i deras hemland och i Sverige.
Efter avhandlingsarbetet och innan jag började med forskningsprojektet nyanlända elever hade jag forskat om begreppen yrkeskunskap, yrkeskunnande och yrkesdidaktik och hade publicerat ett antal artiklar och bokkapitel som hade fokus på dessa begrepp i en utbildningssociologisk kontext. Eftersom jag också ville höja min forskarkompetens genom att fördjupa mig i andra forskningsmetoder än livsberättelse- och berättelseforskning och andra forskningsfält än yrkesutbildningar började jag ett samarbete med docent Nina Kilbrink och docent Stig-Börje Asplund genom att ansöka om forskningsmedel för nytt forskningsprojekt med namnet Yrkeslärande i teknisk gymnasial yrkesutbildning där Nina Kilbrink var huvudsökande. Vi blev beviljade forskningsmedel på 4 153 598 kronor för ett treårigt projekt mellan 2017 och 2020. I projektet filmade och analyserade vi undervisning som skedde i relation till tekniska lärandeobjekt i olika yrkesämnen och kunde med hjälp av två olika teoretiska perspektiv, dvs. samtalsanalys (CA) och variationsteori, få syn på vilket innehåll som synliggjordes i interaktionen och hur lärandet i relation till olika kritiska aspekter av lärandeobjekten gjordes. I ramen för projektet har vi publicerat tre artiklar där CA och variationsteori har använts. En fjärde artikel är också på gång där användandet av verktyg i interaktionen mellan yrkeslärare och yrkeselev bearbetas. Som en led i utveckling av min forskarkompetens började jag också ett samarbete med dr. Annelie Andersén och dr. Maria Petersson år 2018. Vi ansökte om forskningsmedel från LUN för förankring av lärarutbildningarna i form av projektet Didaktikers syn på uppdraget där Annelie Andersén var huvudsökande. Vi blev beviljade forskningsmedel på 700 000 kronor och inom ramen för forskningsprojektet Didaktikers syn på uppdraget publicerade vi ett antal artiklar och bokkapitel som bearbetar universitetslärarnas undervisningsarbete på korta lärarutbildningar.
Strax efter disputationen startade jag ett samarbete under paraplyprojektet Polska och svenska lärares berättelse om undervisning och demokrati med dr. Marzanna Pogorzelska från University of Opole i Polen. Detta för att genom enskilda berättelsestudier kunna bidra med kunskap om implementering av demokrati och värdegrund i skolan i respektive land. I samband med projektet skickade jag en ansökan om etikprövning av forskning som avser människor till etikprövningsnämnden i Uppsala. Den 14 februari 2018 fick jag beslutet att nämnden inte hade någon etisk invändning mot studiens genomförande, och jag började med att intervjua lärare och samla in material. Bland de lärare som medverkade i min forskning fanns också lärare som undervisade på yrkesutbildningar i skolor som var placerade i så kallade utsatta områden. Efter flyktingvågen 2015 skedde en hel del forskning om nyanlända flyktingelever, men det hade inte skett någon lärarberättelseforskning om nyanlända flyktingelever som studerade på yrkesprogram i skolor som var placerade i utsatta områden. Materialet från intervjuerna med lärarna ledde till ett antal publikationer om deras berättade erfarenheter om undervisning av och möte med dessa elever.
Medan jag fördjupade mig inom forskningsfältet nyanlända flyktingungdomar på yrkesutbildningar såg jag att det var begränsad med forskning om yrkeselevers (inklusive nyanlända yrkeselevers) berättade erfarenheter om deras val av yrkesutbildningar. Jag skickade en anmälan om etikgranskning till Karlstads universitets etikrådgivare om forskningsprojektet Att bli yrkeselev på yrkesprogram. Efter att anmälan godkändes och diariefördes använde jag mig av livsberättelseforskning och Life Course och fyllde en kunskapslucka som tidigare forskning inte hade berört, nämligen nyanländas berättade livs- och studieerfarenheter med fokus på yrkeskunskap, yrkeskunnande och yrkesdidaktik. När det gäller nyanlända har jag bedrivit forskning om nyanlända yrkeselever som studerar på industritekniska programmet. Programmet är bland de yrkesprogram som har lågt antal sökande vilket kan resultera i en brist på utbildade industriarbetare på den framtida arbetsmarknaden i Sverige. Det finns dock ett undantag. Programmet verkar vara populärt bland nyanlända unga pojkar. I min forskning bor pojkarna i så kallade utsatta områden. De yrkesgymnasieskolor som pojkarna går i är också placerade i utsatta områden eller i dess närhet. Min forskning ledde till ett antal publikationer som bidrog med kunskap om nyanlända unga pojkars liv och studier samt deras utbildningsval i den utbildnings- och migrationspolitiska kontexten. Jag har också bedrivit forskning om nyanlända kvinnor som berättar om sina yrkeskunskaper och sitt yrkeskunnande som de har utvecklat i sina hemländer. Denna forskningen har resulterat till en artikel som är skickad till en tidskrift och väntar på granskning. Artikeln bearbetar fyra nyanlända kvinnors yrkeskunskaper och yrkeskunnande, betydelsen av deras yrkeskunskaper och yrkeskunnande för deras val av yrkesutbildningar och yrke samt hur dessa yrkeskunskaper och yrkeskunnande används i Sverige i en arbetsmarknadspolitisk kontext.
Publikationerna tillhörande de forskningsprojekten som jag nämner i docentföreläsningen finns i min forskarprofil: https://www.kau.se/forskare/hamid-asghari
