Tidskriften International Journal of Training and Development har kommit ut med ett temanummer om informellt lärande i yrkesutbildning.
Den 18 oktober försvarade Jan Axelsson sin Licentiatuppsats. Här gästbloggar han och berättar om avhandlingen, tiden som doktorand samt tankar om framtiden.
Efter avklarad licentiatexamen och textproduktion av tiotusentals ord lånar jag sjutton ord när jag sammanfattar mina tankar, så här en knapp månad efter licputation: ”Nog finns det mål och mening i vår färd – men det är vägen, som är mödan värd.” Karin Boyes fraser må vara slitna och väl använda, men det förminskar inte på något sätt innebörden i dem. Essensen i dessa sjutton ord fångar mycket väl den uppfattning jag har om min forskarutbildning och färd mot licentiatexamen. Resan jag har fått vara med om under mina fyra års forskarutbildning har stundom varit mödosam, men längs vägen har mitt liv berikats med möten och erfarenheter jag annars skulle ha gått miste om. Jag tänker på alla nya bekantskaper i form av studiekamrater vid forskarskolan FontD i Norrköping, eller här vid Karlstads universitet. Jag tänker på såväl internationella som nationella konferenser där engagemanget för att bedriva, diskutera och sprida utbildningsvetenskaplig forskning har gjort starkt intryck på mig. Jag tänker på all den kreativa respons jag har fått från handledare, kollegor och läsare vid utvecklingsseminarier och vid licputationen. Mötena och erfarenheterna har inte varit enkla att hantera och bearbeta, men aldrig har de känts meningslösa utan snarare som en nödvändig hjälp för att nå framåt i en utvecklingsprocess.
Resan mot licentiatexamen har också inneburit att jag har fått dyka ner i en ocean av forskning som finns beträffande yrkesutbildning. Allt har inte kunnat användas i min licentiatuppsats. Somligt har legat i utkanten av vad jag själv har hållit på med och har valts bort i skrivprocessen. Annat har saknat relevans för mina studier, men har ändå bidragit till en ökad förståelse för att en beskrivning av vårt forskningsområde i form av det bildspråkliga ocean verkligen är berättigad. Inför det här blogginlägget gjorde jag en sökning på vetenskapliga artiklar med söksträngen Vocational AND Education AND Training via Scopus, i ett intervall från millennieskiftet till dags dato. Antalet träffar? Drygt 9000. Onekligen krävs navigation för att styra färden på detta hav. Med ökad erfarenhet av sökning och sovring av sökresultat följer givetvis ökad skicklighet att finna litteratur och forskning som kan vara till nytta för ens egna studier och här ser jag en stor utvecklingspotential om jag någon gång i framtiden skulle få chansen att fortsätta forskarresan mot en ny destination. Min avgränsning mot yrkesämnesdidaktik och studier i handlingens centrum, i själva undervisningssituationen, har också gjort att jag under resans gång riktat fokus allt snävare mot sådan forskning och jag har därmed kunnat sovra, sortera och läsa in en mer hanterlig textmassa.
Avslutningsvis några ord om själva resultatet av mina studier. Fann jag någonting av värde för utvecklingen av praktiken inom svetsdidaktik? Finns där någonting som svetslärare och elever som vill lära sig svetsning kan ha nytta av i sina undervisnings- och lärandesituationer? Utforskandet, ända in i svetsbåsens djupaste vrår , innefattade att svetslärare strukturerat och systematiskt använde sig av undervisningsteorin CAVTA. Mycket kort innebär denna ett mycket snävt fokus på lärandeobjekt, att skapa variation av lärandeobjektet i undervisnings- och lärandesituationer, samt att i möjligaste mån stimulera en interaktion med beaktande av multimodala semiotiska resurser. Efter att forskningsprojektet Konsten att lära sig svetsa avslutades har jag parallellt med mina forskningsstudier fortsatt min tjänst som svetslärare på halvtid. Ett tecken på att frågorna i inledningen av stycket kan besvaras jakande finns i det faktum att jag dagligen i min praktik som svetslärare har fortsatt använda mig av CAVTAs verktyg och tankegods. Förhoppningsvis finner andra svetslärare intresse i studierna. För egen del skulle det vara pricken över i och innebära att målet och meningen i min forskningsfärd skulle tillföras ytterligare en dimension.
Den intresserade kan följa denna länk för att finna min licentiatuppsats Hur allt smälter samman i handlingens centrum – En yrkesämnesdidaktisk studie om transformation, variation och interaktion i svetsundervisning.
Jan Axelsson
Tisdagen den 14 november kommer Julie Leonardsen från Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet (NTNU) till Karlstad. Klockan 13:00-15.00, 3D 512a/Zoom, presenterar hon sin doktorsavhandling Yrkesfaglæreres arbeid med vurdering i videregående skole. Avhandlingen nås via länken: https://ntnuopen.ntnu.no/ntnu-xmlui/handle/11250/3063130
Välkomna!
Julie Leonardsen, bild från NTNU.edu
VETNETs Stockholmskonferens 2024
9th Stockholm International Conference of Research on Vocational Education and Training äger rum 15-17 maj, 2024.
The Stockholm International Conference is a forum for discussing and disseminating state-of-the-art research in VET. A space for international networking and cooperation, part of the yearly academic events of VETNET (The European network of research in Vocational Education and Training).
Deadline för att skicka in abstract till konferensen är 15 november 2023.
Följ länken nedan för mer information.
Nedan finns en inbjudan från Oslomet om att delta i ett av två seminarium om yrkesprogram och specialpedagogik i Danmark, Finland, Norge och Sverige.
Seminarierna sker via Zoom, och länk till båda seminarierna finns i filen nedan.
Seminarierna kålls 7 respektive 23 november klockan 18:00 till 19:00. Ingen föranmälan krävs.
Hamid Asghari är månadens forskare på Pedagog Värmland.
Läs mer här:
Pedagog Värmland | Artikel | Månadens forskare – Hamid Asghari (pedagogvarmland.se)
Hamid Asghari. Foto: Cathrine Andersson Busch
Bild från Federal Institute for Vcational Education and Training
Federal Institute for Vocational Education and Training har tagit fram en yrkesutbildningsordlista s.k. VET-glossary med engelska termer och glosor som används inom (tyska)yrkesutbildningsområdet som kan vara av intresse för alla som är intresserade av yrkesutbildning i ett internationellt perspektiv.
3-5 juni, University of Reykjavik, Island
Nu finns information om Nordyrk 2024 här: https://nordyrk.hi.is/
Välkommen att skicka in ett abstract. Ett abstract kan handla om alla typer av studier och utvecklingsprojekt inom området yrkesutbildning, yrkeslärarutbildning, yrkeslärares arbete. Konferensens tema berörs av keynotes.
Anders Johansson, Annelie Andersén, Anita Ward, Hamid Asghari, Minna Arvidsson och Elisabet Olsson, samtliga från Karlstads universitet vid Nordyrk-konferensen i Bergen, juni 2023
Viktiga datum
15. November 2023: Abstract submission opens
31. January 2024: Abstract submission deadline
March 2024: Review results
March 2024: Registration opens
May 2024: Registration deadline
03.-05. June: Conference
Vill du läsa mer om nätverket besök hemsidan: http://nordyrk.net/
Här finns också länk till nätverkets vetenskapliga tidskrift Nordic Journal of Vocational Education and Training (NJVET)
Vocational Education, Skilled Workers and Transformation in an International Perspective
Den 30 november -1 december 2023 anordnar Federal Institute for Vocational Education and Training en internationell konferens i Bonn. Konferensen samlar forskare från olika discipliner och lyfter yrkesutbildnings och yrkesarbetares aktiva bidrag till teknisk och ekologisk innovation. Läs mer och anmäl dig på konferensens hemsida.
Bild från Federal Institute for Vocatonal Education and training
Docent Hamid Asghari föreläser om Berättade erfarenheter om yrke och yrkesutbildning onsdag 18 oktober kl 9.20 – 9.40 i 12A 138 Karlstads universitet (OBS! Passet som innehåller flera docentföreläsningar startar kl 9.00, se mer information här.)
Så här sammanfattar Hamid Asghari själv sin föreläsning:
Min docentföreläsning vilar på tre pelare inom forskningsfältet yrkesutbildningar: 1) yrkeskunskap, yrkeskunnande och yrkesdidaktik 2) nyanlända pojkars val av industritekniska programmet i relation till deras livs- och studieerfarenheter samt 3) nyanlända kvinnors yrkeskunskaper och yrkeskunnande i deras hemland och i Sverige.
Efter avhandlingsarbetet och innan jag började med forskningsprojektet nyanlända elever hade jag forskat om begreppen yrkeskunskap, yrkeskunnande och yrkesdidaktik och hade publicerat ett antal artiklar och bokkapitel som hade fokus på dessa begrepp i en utbildningssociologisk kontext. Eftersom jag också ville höja min forskarkompetens genom att fördjupa mig i andra forskningsmetoder än livsberättelse- och berättelseforskning och andra forskningsfält än yrkesutbildningar började jag ett samarbete med docent Nina Kilbrink och docent Stig-Börje Asplund genom att ansöka om forskningsmedel för nytt forskningsprojekt med namnet Yrkeslärande i teknisk gymnasial yrkesutbildning där Nina Kilbrink var huvudsökande. Vi blev beviljade forskningsmedel på 4 153 598 kronor för ett treårigt projekt mellan 2017 och 2020. I projektet filmade och analyserade vi undervisning som skedde i relation till tekniska lärandeobjekt i olika yrkesämnen och kunde med hjälp av två olika teoretiska perspektiv, dvs. samtalsanalys (CA) och variationsteori, få syn på vilket innehåll som synliggjordes i interaktionen och hur lärandet i relation till olika kritiska aspekter av lärandeobjekten gjordes. I ramen för projektet har vi publicerat tre artiklar där CA och variationsteori har använts. En fjärde artikel är också på gång där användandet av verktyg i interaktionen mellan yrkeslärare och yrkeselev bearbetas. Som en led i utveckling av min forskarkompetens började jag också ett samarbete med dr. Annelie Andersén och dr. Maria Petersson år 2018. Vi ansökte om forskningsmedel från LUN för förankring av lärarutbildningarna i form av projektet Didaktikers syn på uppdraget där Annelie Andersén var huvudsökande. Vi blev beviljade forskningsmedel på 700 000 kronor och inom ramen för forskningsprojektet Didaktikers syn på uppdraget publicerade vi ett antal artiklar och bokkapitel som bearbetar universitetslärarnas undervisningsarbete på korta lärarutbildningar.
Strax efter disputationen startade jag ett samarbete under paraplyprojektet Polska och svenska lärares berättelse om undervisning och demokrati med dr. Marzanna Pogorzelska från University of Opole i Polen. Detta för att genom enskilda berättelsestudier kunna bidra med kunskap om implementering av demokrati och värdegrund i skolan i respektive land. I samband med projektet skickade jag en ansökan om etikprövning av forskning som avser människor till etikprövningsnämnden i Uppsala. Den 14 februari 2018 fick jag beslutet att nämnden inte hade någon etisk invändning mot studiens genomförande, och jag började med att intervjua lärare och samla in material. Bland de lärare som medverkade i min forskning fanns också lärare som undervisade på yrkesutbildningar i skolor som var placerade i så kallade utsatta områden. Efter flyktingvågen 2015 skedde en hel del forskning om nyanlända flyktingelever, men det hade inte skett någon lärarberättelseforskning om nyanlända flyktingelever som studerade på yrkesprogram i skolor som var placerade i utsatta områden. Materialet från intervjuerna med lärarna ledde till ett antal publikationer om deras berättade erfarenheter om undervisning av och möte med dessa elever.
Medan jag fördjupade mig inom forskningsfältet nyanlända flyktingungdomar på yrkesutbildningar såg jag att det var begränsad med forskning om yrkeselevers (inklusive nyanlända yrkeselevers) berättade erfarenheter om deras val av yrkesutbildningar. Jag skickade en anmälan om etikgranskning till Karlstads universitets etikrådgivare om forskningsprojektet Att bli yrkeselev på yrkesprogram. Efter att anmälan godkändes och diariefördes använde jag mig av livsberättelseforskning och Life Course och fyllde en kunskapslucka som tidigare forskning inte hade berört, nämligen nyanländas berättade livs- och studieerfarenheter med fokus på yrkeskunskap, yrkeskunnande och yrkesdidaktik. När det gäller nyanlända har jag bedrivit forskning om nyanlända yrkeselever som studerar på industritekniska programmet. Programmet är bland de yrkesprogram som har lågt antal sökande vilket kan resultera i en brist på utbildade industriarbetare på den framtida arbetsmarknaden i Sverige. Det finns dock ett undantag. Programmet verkar vara populärt bland nyanlända unga pojkar. I min forskning bor pojkarna i så kallade utsatta områden. De yrkesgymnasieskolor som pojkarna går i är också placerade i utsatta områden eller i dess närhet. Min forskning ledde till ett antal publikationer som bidrog med kunskap om nyanlända unga pojkars liv och studier samt deras utbildningsval i den utbildnings- och migrationspolitiska kontexten. Jag har också bedrivit forskning om nyanlända kvinnor som berättar om sina yrkeskunskaper och sitt yrkeskunnande som de har utvecklat i sina hemländer. Denna forskningen har resulterat till en artikel som är skickad till en tidskrift och väntar på granskning. Artikeln bearbetar fyra nyanlända kvinnors yrkeskunskaper och yrkeskunnande, betydelsen av deras yrkeskunskaper och yrkeskunnande för deras val av yrkesutbildningar och yrke samt hur dessa yrkeskunskaper och yrkeskunnande används i Sverige i en arbetsmarknadspolitisk kontext.
Publikationerna tillhörande de forskningsprojekten som jag nämner i docentföreläsningen finns i min forskarprofil: https://www.kau.se/forskare/hamid-asghari