Blooms taxonomi för att skriva lärandemål med systematiserade, aktiva verb som beskriver en progression av kunskap, färdighet och förmåga.
Lärandemål kan skrivas för olika nivåer, från enklare till mer komplexa former av kunskap, förståelse och förmåga.
Kunskapstaxonomier är ett sätt att systematiskt beskriva en progression av kunskaper färdigheter, förmågor och förhållningssätt, från enklare sådana till alltmer komplexa och sammansatta. Verben som ingår i kursers lärandemål tillsammans med beskrivningar av kunskapsinnehåll, hämtas från olika taxonomier.
En mycket spridd sådan är Blooms taxonomi med ursprung från mitten av 1950-talet. Den finns i flera reviderade versioner, bland annat av Krathwohl (2002). I universitetets anvisningar för att skriva kursplaner föreslås en utvecklad version av Blooms taxonomi från Grönlund (1995, Se också tabellen nedan). Den innehåller bra exempel på aktiva verb sorterade i en progressionsordning. Men den är inte att se som en obligatorisk, avgränsad samling. Det är alltså möjligt att använda andra systematiseringar.
Blooms taxonomi innehåller fyra kunskapsdimensioner, faktakunskap, konceptkunskap, procedurkunskap och metakognitiv kunskap som i sin tur har underavdelningar.
I användningar av Blooms taxonomi används ibland en pyramid för att beskriva de olika nivåerna i kunskapsutvecklingen. De är alla beroende av varandra och nivåer i pyramidens bas kan därmed inte ses som mindre viktiga. Att minnas grundläggande begrepp och dess innebörder och kunna beskriva och namnge dem är en förutsättning för förståelse, analys, värdering och nyskapande.
I andra beskrivningar av Blooms taxonomi finns förslag på aktiva verb som kan användas i utformningen av lärandemål, men också som underlag för bedömning och examinationer. Bedömningar bör inriktas mot att undersöka om studenten kan utföra de förväntade handlingarna på kursens innehåll. Det är viktigt att verben används så att de beskriver vad studenterna ska kunna göra och inte endast plockas från taxonomiernas listor. Verbet redogöra har i diskussioner med akademiska lärare visat sig kunna betyda förklara, beskriva osv. Frågan, ”Vad vill jag att studenterna egentligen ska kunna göra?.
Aktiva verb
Bearbetat efter Grönlund (1995) (Ur Anvisning vid skrivande av kursplaner på grundnivå och avancerad nivå)
| Faktakunskaper | Förståelse | Tillämpning | Analys | Syntes | Värdering |
| Ange | Använda | Använda | Ange | Framställa | Avgöra |
| Beskriva | Generalisera | Beräkna | Differentiera | Förklara | Bedöma |
| Citera | Förklara | Bevisa | Identifiera | Hänföra | Bevisa |
| Definiera | Försvara | Förbereda | Illustrera | Kategorisera | Föreslå |
| Identifiera | Förutse | Förutse | Indela | Kombinera | Förklara |
| Lista | Ge exempel | Lösa | Peka ut | Konstruera | Försvara |
| Lokalisera | Redogöra för | Modifiera | Reflektera | Modifiera | Jämföra |
| Markera | Reflektera | Producera | Relatera | Organisera | Komma fram till |
| Nämna | Sammanfatta | Relatera | Separera | Planera | Kontrastera |
| Recitera | Skilja | Skissera | Skissera | Rekonstruera | Kritisera |
| Upprepa | Skriva om | Tillämpa | Sortera | Relatera | Motivera |
| Välja | Utveckla | Upptäcka | Urskilja | Sammanfatta | Relatera |
| Verkställa | Välja | Sammanställa | Sammanfatta | ||
| Visa | Skapa | Stödja | |||
| Tänka ut | Ta ställning till | ||||
| Utarbeta | Värdera |
Referenser
Anvisning vid skrivande av kursplaner på grundnivå och avancerad nivå (Se Inslaget, Dokumenthörnan, samlingen Mallar, blanketter och manualer, under rubriken Utbildningsadministration. (Enbart svensk version.)
Gronlund, N. E. (1995). How to write and use instructional objectives. Simon & Schuster Books for Young Readers.
Krathwohl, D. R. (2002). A revision of Bloom’s taxonomy: An overview. Theory into practice, 41(4), 212–218.