Läraktiviteter

I yrkeslärarutbildningen har studenter vid sin VFU fört en multimodal digital loggbok kring några på förhand bestämda uppdrag som hänger samman med kursmålen. Uppdragen handlade om tankekartor, bedömningsmatris och trepartssamtal, dvs. tre olika former för reflektion.

Kan man använda grupparbete vid examination? Går det att ge individuella betyg? Finns det andra sätt att använda grupparbete i undervisningen?

Grupparbete är inte “omväxling från bara föreläsning”, utan en kraftfull arbetsform när människor lär sig något nytt. Här är flera bra skäl för att välja grupparbetsform. Och en risk att hålla ögonen på.

Vad är bäst? Att låta studenterna sköta gruppindelning själva, att låta dem önska gruppkollegor, eller att som lärare enväldigt bestämma vem som arbetar med vem?

Hur många studenter är lagom per studentarbetsgrupp?

Vad är meningen med grupparbetet i din kurs? Mikrogrupp, tvärgrupp, sidouppgift eller kursprogression?

Den här lektionsplaneringen bygger på en artikel av Ben Edwards i ArtsTechnica (April 6, 2023):  “Why ChatGPT and Bing Chat are so good at making things up”.

De viktigaste verktygen för att möta studenter ansikte mot ansikte online är Zoom, Padlet och Mentimeter.

På webbplatsen Sola@Kau (sola.kau.se) kan du eller dina studenter enkelt skapa och forma en helt egen webbsida, t.ex. en reflektionssida, blogg, portfolio eller liknande som passar i ditt kurssammanhang.

Det här är en intervju som gjordes med ChatGPT den 6 april 2023 av Karin Thörne, UPE.

Hur arbetar man bäst med kamratrespons på akademisk text? Kamratbedömning versus kamratrespons. Utforma bra textseminarier. Använda läslogg och tre didaktiska frågor för textanalys. — En presentation.

Mycket av det som god undervisning baseras på idag har varit känt i sekler.

Konstruktiv länkning (Constructive Alignment, CA) är en modell för design av utbildningar inom högre utbildning. Så här arbetar man praktiskt med den.

När en lärare kliver över tröskeln till ett klassrum för att leda vuxna studenters lärande under ett lektionspass, handlar det om en uppgift som kräver praktisk hantverksskicklighet. Hur gör man? Vilka är lärarrollens praktiska verktyg?

”Det var jättevärdefullt!” eller ”Vad hände, egentligen?” Avslutningen av ett lektionspass är viktigt för helhetsintrycket, som sedan påverkar om och hur studenterna återvänder i tanken till det som passet handlat om. Hur gör man ett riktigt bra slut som sätter tonen för vad som händer efteråt? I den här filmen får du förslag, råd och […]

Den här filmen handlar om bilder i lektionssalen (särskilt bilder med text och figurer). Vad ska bilderna vara till, egentligen? Och du får ett par tricks om hur man pekar på och pratar om en bild som finns på skrivtavlan eller projektionsduken. Sist ett tricks om hur man bygger upp bilder som behöver vara komplicerade, […]

Filmen beskriver hur man kan rama in ett abstrakt, teoretiskt innehåll så att det blir relevant för studenterna. Utan upplevd relevans blir det inte lätt att lära sig något. Tricket är att utgå ifrån problemet och använda berättelser och känslor.

I den här filmen visas en användbar struktur för hur man kan bygga upp flödet genom ett lektionspass. Vidare handlar det om tempo som arbetsverktyg, reflektionspauser och att hantera raster. Kommer de tillbaka…?

Hur utnyttjar du att ni befinner er i ett fysiskt rum med väggar, djup och bredd och en scen? Filmen ger tips om hur du anpassar ditt kroppsspråk till lokalen och gruppen, hur du skapar rumsliga ”bilder” i själva lokalen som hjälper studenterna att minnas, hur du går till väga för att få med dig […]

Alla lärare har någon gång upplevt att studentgruppen är passiv. De ställer inga frågor, svarar inte på dina frågor, kontakten finns bara inte där. Hur bryter man den? Filmen visar några tekniker för att bryta igenom och få igång kommunikationen.

Smågrupper, som bikupor, trios eller fyragrupper, kan vara bra verktyg för att ge studenter utrymme för egen bearbetning under ett lektionspass. Men hur gör man det effektivt, så att inte instruktionerna och själva arbetsformen krånglar och tar musten ur som skulle ge energi? I denna film visas ett par praktiska tekniker för att komma till […]

Filmen beskriver och visar en praktisk modell för att starta ett lektionspass så att det bäddar för trygga studenter som är beredda på att fokusera på att lära. Som är villiga att ta risken att delta aktivt och att inte oroar sig för att tappa orienteringen eller att göra bort sig inför läraren och de […]

Att ha campusundervisning där några av studenterna deltar hemifrån – hybridlösning – är mycket utmanande och svårt att göra riktigt bra. Men när det inte går att undvika, så får du här några råd om vad du bör tänka på.

Huvudprincipen för universitetsundervisning är att den är frivillig från studentens sida. Bara examinationen är obligatorisk. Men vissa undervisningsmoment kan göras obligatoriska, även om de inte är examinerande. Hur då?

Hur lägger man upp en riktigt bra kursintroduktion som ska genomföras online? Vilka moment ska den innehålla? I vilken ordning? Hur håller vi intresset uppe? Hur gör man ett bra körschema, ett som man till och med kan samarbeta kring? Här är ett kommenterat exempel.

En student med generellt svag språkförmåga fixar antagligen inte bristen under loppet av en enskild kurs. Åtgärder för att stärka svaga studenters språkförmåga behöver därför planeras med hela utbildningsprogrammet som utgångspunkt.

Mikael Åsberg delar ett upplägg där blivande maskiningenjörer tränar varandra i ritningsteknik. Ett upplägg med styrd kamratgranskning ger mindre mekaniskt rättningsarbete för läraren, mer tid med studenterna för dialog och reflektion och bättre kvalitet på studenternas ritningar. Och upplägget är användbart långt utanför ämnet ritningsteknik!

Det är svårt att bedöma laborativa moment och muntliga examinationer på ett praktiskt hanterbart och rättssäkert vis. Traditionellt har bedömningskriteriet för laborativa moment bara varit krav på aktivt deltagande, medan den skriftliga laborationsrapporten är det som betygssätts. Därmed blir det praktiska momentet i princip inte betygsgrundande trots att laborativa färdigheter och procedurkunskaper är en central […]

Hur tränar man studenter i att läsa och förstå vetenskapliga artiklar? Här är ett lektionsupplägg som passar för en grupp om 25-30 studenter i ett fysiskt klassrum.

Kan inte viktiga läraktiviteter göras obligatoriska får man göra dem angelägna. Det ska te sig riskfyllt att inte delta i undervisningen. Här är ett exempel på hur man kan göra detta.

Studenter erbjöds att göra inlämningsuppgifter (”duggor”) under kursens gång. Dessa gav extrapoäng vid sluttexaminationen. Syftet var att motivera dem att engagera sig i en relativt omfattande kurslitteratur skriven på engelska. Det visade det sig att ju fler inlämningsuppgifter som studenter gjort, desto bättre klarade de också uppgifterna i sluttentan.

Examinationsupplägg där studenterna i en kurs skapar quiz-frågor som samlas i en frågebank som används vid examinationen.

Här är ett exempel på hur systematisk språkträning – läsa, skriva, hantera akademiska texter – implementerats i alla kurserna i ett ettårigt program som avslutas med en individuell uppsats. Det kan användas som inspiration.

För den ovana studenten är det lätt att drunkna i detaljer när man försöker ta del av vetenskaplig text som forskningsartiklar. Det slutar i förvirring. Studenten behöver en tydlig strategi att håll sig till. Kershav beskriver här en användbar sådan med tre steg för att hålla läsarens huvud tryggt över vattenytan.