Grupparbete som arbetsform

Grupparbete är inte “omväxling från bara föreläsning”, utan en kraftfull arbetsform när människor lär sig något nytt. Här är flera bra skäl för att välja grupparbetsform. Och en risk att hålla ögonen på.

Att organisera lärandet i gruppform kan ge flera olika fördelar:

Fler sinnen

Jo litet omväxling bidrar det till! Studenterna får gemensamma upplevelser (inte minst rumsliga och sociala) som bidrar till lärande. Upplevelserna är ofta starka, efter som studenten varit mer aktiv än i den traditionella förelsäningssituationen. Den intellektuella upplevelsen av att ha fått en viss insikt förstärks av den starkare sociala situationen där den utspelades.

Dessutom skapar upplevelserna en gemensam referensram att hänvisa till under det fortsatta arbetet i kursen.

Aktiv bearbetning av lärinnehållet

Studenterna tvingas att bearbeta ämnet aktivt när de kommunicerar med andra om det. De måste formulera sina egna tankar och de utsätts för andras annorlunda sätt att närma sig ämnet.

Ger tydlig struktur för studiearbetet

Grupper betyder grupptryck och det kan vi dra nytta av. Enligt modern motivationsforskning (SDT, se referens nedan) bidrar det grundläggande psykologiska behovet av samhörighet till att vi spontant söker närhet till och bekräftelse från andra individer och spontant internaliserar gruppens normer, till exempel om vad som är viktiga attityder och beteende. Detta handlar särskilt om den interaktion som vi deltar i i mindre grupperingar. Där “blir vi individer” i förhållande till de andra.

Med en bra gruppuppgift som utgångspunkt kan de mest aktiva studenterna i en liten arbetsgrupp därför också dra med sig de mindre aktiva eller de mer vilsna och alltså bidra till att fler studenter hamnar i bra studiemiljöer.

Bra grupparbete kräver meningsfulla grupp-uppgifter

I den lilla gruppen skapas snabbt gruppnormer som ökar lojaliteten mot gruppens gemensamma uppgift. Om det finns någon sådan! Det är viktigt att gruppen faktiskt har gemensamma uppgifter att lösa. Deltagande i en kurs är per definition individuellt, varför det också krävs att arbetsgruppens gemensamma uppgift har sådan karaktär att de verkligen kräver samarbete och inte enkelt kan delas upp i pusselbitar per deltagare. Ett viktigt syfte med de små studiegrupperna är alltså att de bidrar till mer aktivt, målinriktat (sam-)arbete med studierna. (*)

Motverkar avhopp

Grupparbete motverkar också avhopp genom att upplevd tillhörighet till en liten grupp ökar de sociala förväntningarna – lojaliteten med gruppen. Studenterna upplever större behov av att förklara sig inför gruppen om de halkar efter eller överväger att hoppa av kursen. (*)

Särkilt stor betydelse kan detta ha vid distansundervisning. Den lilla gruppen är kanske den enda arenan där studenten har direkt, personlig kontakt med andra studenter under kursen!

Mer direkt lärarkontakt

I stora studentgrupper kommer faktiskt studenterna närmare läraren om en del av arbetet sker i smågrupper. Jämfört med om läraren ska ha dialog med varje individ separat, krävs det färre situationer i schemat för att ge möjlighet för studenten att ha en dialog direkt med lärare. Lärarens handledning av en grupp blir ett tillfälle då varje individ ändå kan uppleva en direkt dialog med lärare. I det avseendet är grupparbete alltså resursekonomiskt när man utformar en kurs.

…men också risk för social utstötning

Men grupparbete innebär också risker som kan allvarligt äventyra studenters lärande:

Alla grupper av individer innebär ett socialt spel där hierarkier skapas och där individer riskerar att stötas ut. En vanlig orsak till avhopp från studier är upplevelser av att hamna utanför, bli marginaliserad, ignorerad eller aktivt motarbetad. Det sociala spelet i en kursgrupp eller arbetsgrupp är en stark kraft som ibland kan överrösta det mesta och innebära svåra upplevelser för individer och lämna ärr som finns kvar långt efter det faktiska skeendet.

Att bli marginaliserad i en liten arbetsgrupp av andra människor där man har en en-till-en-relation har starkare negativ inverkan än att vara osynlig i en större grupp, där varje individ är mer anonym. När vi bildar smågrupper i den stora kursgruppen ökar därför risken för att det uppstår situationer som upplevs starkt negativt av några av studenterna.

Grupparbetsformen har alltså flera viktiga fördelar, men innebär samtidigt risker. När vi lärare organiserar en kurs så att en del arbete ska genomföras i grupp så ökar vi risken för sådan utstötning. Därför är det viktigt att vi är omsorgsfulla med hur vi använder grupparbetsformen och tar på oss ansvar för att hantera situationer där grupper hamnar i konflikt eller där vi kan se tecken på att någon deltagare hamnat i kläm och tycks dra sig undan.

Det är alltså viktigt att vi gör klart för oss vad vi vill uppnå med grupparbetet i den aktuella situationen, hur vi organiserar grupparbetet, vilka slags uppgifter vi ger grupperna att arbeta med, hur vi organiserar vårt stöd till dem och hur vi hanterar gruppernas resultat, t.ex. i examination.

/Tomas Jansson, UPE & Projektledning

Referenser om behovet av samhörighet och internalisering av gruppnormer

Feldman, D. C. (1984). The development and enforcement of group norms. The Academy of Management Review, 9(1), 47–53.

Gagné, M., & Deci, E. L. (2005). Self-determination theory and work motivation. Journal of Organizational Behavior, 26(4), 331–362. (Se t.ex. ss- 336ff, avsnittet om Basic psychological needs.)

Referenser specifikt om grupparbete i undervisning

Hammar Chiriac, E. (2020). Kap. 5. Att leda grupparbete. I G. Berg, F. Sundh, & C. Wede (Red.), Lärare som ledare—I och utanför klassrummet (s. 115–134). Studentlitteratur.

Granström, K., & Hammar Chiriac. (2020). Kap. 8. Grupparbete—En försummad möjlighet. I G. Berg, F. Sundh, & C. Wede (Red.), Lärare som ledare—I och utanför klassrummet (s. 175-183). Studentlitteratur.


(*) Bearbetat från Jansson, T., & Ljung, L. (2017). En pedagogisk modell i praktiken (Området projektledning vid Handelshögskolan i Karlstad). I M. Johansson & L. E. Johansson (Red.), Studentcentrerat lärande, bedömning och examination: Vol. 2017:01. Universitetspedagogiska enheten vid Karlstads uiversitet. (Sid. 23-24)