I UPEs Pedagogiska samtal med undertiteln ”Hur pratar du om språksvårigheter med studenten?” i Zoom den 17 maj 2022 samlades över 60 undervisande personal för att diskutera studenters skrivsvårigheter och hur det inverkar på undervisningen.
I en serie korta gruppsessioner delade deltagarna sina egna upplevelser av situationer där språket ställer till det för studenter och för lärare. De delade också idéer om hur situationerna kan hanteras. Det synliga resultatet samlades som anteckningar på två digitala skrivtavlor: Den första om problembilden. Den andra om vad man kan göra åt detta (Kolla bilderna 14-17!).
Här vågar vi helt djärvt på oss att göra en slags sammanfattning av resultaten och samtalen i de olika grupperna.
Generellt upplever lärare att studenters språksvårigheter praktiskt begränsar dem i några olika slags undervisningssituationer:
- Svårt att förstå instruktion
- Ovana vid att ta till sig stora textmängder
- Svårt att föra sammanhängande resonemang i text
- Svårt att få fram sitt budskap på grund av ett begränsat ordförråd, få språkliga nyanser och/eller (För talat språk) kraftig brytning
En fråga som dyker upp i samtalen är den om vad vi menar är tillräckligt bra språk. Är det korrekt språk enligt språkregler, t.ex. som de uttrycks i boken Svenska skrivregler från Svenska språknämnden? Är det ett språk som är funktionellt i den yrkesmiljö där studenten siktar på att arbeta? Eller är det ett specifikt akademiskt språk som främst används i universitetsmiljön? När universitetet alltmer blivit en plats för yrkesförberedande utbildningar inriktade på olika slags yrkesområden är det kanske inte självklart vad som menas med ”tillräckligt bra språkförmåga”?
Oavsett vilket så kan man spekulera om orsakerna till studenternas problem och några förslag som dyker upp är:
- Uppväxt präglad av att läsa och skriva mer fragmentarisk text än ”förr”
- Uppväxt präglad av skärmläsning snarare än bok- och papperstidningsläsning
- Större andel av årskullarna till högre studier => Lägre genomsnittlig förmåga
- Större andel studenter med icke-svensk bakgrund (Fler med svenska som andraspråk)
När vi går igenom förslagen från det pedagogiska samtalet 17 maj framträder ett mönster med förslag inom fem olika områden som vart och ett angriper problemen på strategiskt olika sätt:
- Ändrade inträdeskrav och liknande för att selektera bort språkligt svaga studenter innan de kommer in i utbildningarna
- Programrelaterade arrangemang (Som särskilda, språkträningsmotiverade moment) tvärsöver programmets olika kurser
- Kursrelaterade arrangemang (Som hur undervisning, kursmaterial och examinationer utformas i den enskilda kursen)
- Lärarrelaterade åtgärder (Som fortbildningskurser, gemensamma strategier och processer i lärarlaget, osv.)
- Stödarrangemang för studenter (Som specialenheter vid biblioteket, självstudiematerial, separata kurser för språkträning, förberedande språkligt basår, m.m.)
Inom ramen för den här webbplatsen kan vi fokusera på de tre mellersta. Vi har därför samlat ett antal inlägg på temat studenters språksvårigheter. Du läser just nu ett av dem. Du hittar allihop genom att fritextsöka på ”språksvårigheter” eller genom att klicka på länken ”Mer om Studenters språksvårigheter” i högermarginalen när du har ett av dem framför dig. Prova!
/Tomas Jansson, UPE