Här är ett exempel på hur systematisk språkträning – läsa, skriva, hantera akademiska texter – implementerats i alla kurserna i ett ettårigt program som avslutas med en individuell uppsats. Det kan användas som inspiration.
Programmet i exemplet består av fyra delkurser som föregår en uppsatskurs. Det generella språkproblem som tidigare identifierats och som föranlett serien av språkuppgifter, handlar om ovana att läsa vetenskaplig text, avsaknad av strategier för att angripa större textmängder (Som ”tjocka” läroböcker eller många vetenskapliga artiklar), oförmåga att i skrift formulera sammanhängande resonemang med argument och flera led.
Första veckan i första kursen innehåller en skrivuppgift som delas ut torsdag eftermiddag och ska lämnas in fredag lunch. Studenterna måste alltså göra den direkt. Syftet är att vänja sig vid att planera in eget arbete även där det inte finns schemalagda aktiviteter och att producera text under press. Uppgiften är dock trivial och handlar om egna erfarenheter om det område som programmet handlar om.
I slutet av första kursveckan introduceras uppgiften att orienteringsläsa en introducerande lärobok (Ca 400 sidor). De ska bekanta sig med grundläggande koncept och terminologi. Två veckor senare ska man klara en digital examinationsuppgift med flervalsfrågor baserade på den aktuella terminologin. Krav för godkänt är att ha 17 rätt på 20 slumpade frågor. Signalen med det (”Nästan alla rätt” krävs) är att man måste förbereda sig ordentligt! Man får tre försök under en tretimmarsperiod och bästa resultat räknas. När uppgiften introduceras så delas studenterna slumpmässigt in i arbetsgrupper om fem och uppmanas att boka in gruppmöten för att planera och diskutera bokens innehåll under inläsningsperioden (Under denna period finns också andra, schemalagda aktiviteter (Också för arbetsgruppen), så det går inte att ägna hela tiden åt bara individuell inläsning).
Inför två schemalagda handledningspass erbjuds studenterna att gruppvis och i förväg ställa skriftliga frågor om oklarheter. Passen är gemensamma för alla studentgrupperna. Vid handledningspassen diskuteras de ställda frågorna med en lärare som leder passet. Krav på frågorna är att de är någorlunda precisa och bygger på bokens innehåll. Frågor av typ ”Vad handlar boken om?” avvisas, liksom frågor som kommer från enskilda studenter och alltså inte diskuterats i studentarbetsgruppen. Kommer inga frågor, ställs passet in.
Syftet med detta upplägg är att träna studenterna på att strukturera sin egen tid, att koordinera med en studiegrupp, formulera frågor och bearbeta oklarheter med andra studenter och att få upp farten på studiearbetet.
I den andra kursen delas också studenterna in i grupper om fem och arbetar med ett case. Som obligatorisk sidouppgift tilldelas grupperna en bit in i kursen fem vetenskapliga artiklar som de fördelar mellan sig. Uppgiften är att skriva en sammanfattning av den tilldelade artikeln. Anvisningarna anger att det bör bli cirka en till två sidor text och att ett tips är att fokusera på tre frågor: Vad har man undersökt? Hur gick det till? Vad kom man fram till?
De individuella texterna ska sedan delas med övriga i gruppen, som läser dem, diskuterar dem en i taget i gruppen och föreslår förbättringar. Därefter får varje gruppdeltagare förbättra sin text och lämna in. Kravet för godkänt är att texten är rimligt sammanhängande och i huvuddrag fångat vad artikeln handlar om. Svaga texter returneras med generell återkoppling om vari bristerna ligger.
Syftet med övningen är att introducera en strategi för att läsa vetenskaplig text, träna på att ge och ta emot återkoppling och att få skrivträning.
De studenter som identifieras som särskilt språksvaga kontaktas för att få muntlig återkoppling om detta och oro för de svårigheter de förväntas stå inför i senare kurser, t.ex. uppsatskursen. Anslaget ska vara oro för fortsättningen, inte kritik för bristerna. De får förslag på hur de bör arbeta med att skaffa sig tillräcklig träning och de får tips om de allmänna resurser som finns i t.ex. biblioteket.
I den tredje kursen (Som har ett liknande upplägg med grupparbete) får studenterna arbeta med två artiklar vardera. Uppgiften nu är att läsa båda, välja en frågeställning utifrån något i artiklarna och diskutera den i en kort text. Därefter följer kamratåterkoppling, förbättring, inlämning för betyg (Bara retur eller G) och generell återkoppling.
I ett slutseminarium utnyttjas att en student i varje arbetsgrupp arbetat med samma två artiklar. Dessa bildar tvärgrupper för att diskutera någon frågeställning som relaterar till artiklarna. Tvärgrupperna presenterar sina diskussioner för andra tvärgrupper i slutet av seminariet.
Syftet med uppgifterna här är att öka svårighetsgraden (De har nu blivit vana vid processen och provat en strategi för att förstå artiklarna) och föra in att muntligt diskutera vetenskapliga texter i ett litet mindre intimt sammanhang än den egna arbetsgruppen.
I den fjärde kursen, som är en metodkurs, fokuserar språkträningen mest på textvolym. Varje arbetsgrupp tilldelas en vetenskaplig publikation och får i uppgift att gå igenom och systematisera de 50 (Ibland 100) senast publicerade artiklarna.
Uppgiften är att klassificera dem utifrån några givna parametrar som innebär att de måste sätta sig in i artiklarnas val av empiriområde, typ av metodansats och litet till mer ämnesrelaterat. Uppgiften innebär att skapa ett register över de bearbetade artiklarna och skriftligt och muntligt presentera en sammanställning av vad publicerad forskning (I den aktuella publikationen) handlar om för slags frågor, vilka metoder som används och slutligen ska de välja ut ett par särskilt intressanta eller representativa artiklar och presentera dessa.
Den muntliga presentationen leds av den i gruppen som på plats lottas fram. Alla i gruppen måste alltså förbereda sig.
Syftet med uppgiften ur språkträningsperspektiv är att träna på att söka fram och läsa akademisk text systematiskt, selektera och dra slutsatser, och att presentera ett omfattande material.
Sammantaget innebär serien av språkrelaterade uppgifter att studenterna i en programövergripande progression tränas i att läsa, förstå och skriva akademisk text, hantera stora textmängder, diskutera och presentera. När de inleder sitt uppsatsarbete har de systematiskt arbetat med att träna upp språkförmågor som är relevanta för detta. Svaga studenter har identifierats tidigt och har kunnat få råd och handledning om hur de kan arbeta extra med sin språkförmåga.
Exemplet är hämtat från magisterprogrammet i Projektledning.
/Tomas Jansson, UPE