Det kan vara jobbigt att kritisera någons bristande språkbehandling. Och det är givetvis ännu jobbigare att ta emot sådan kritik. Och inte blir det lättare om situationen uppstår i en kurs som inte alls har språk i centrum. Här är några råd om hur du kan göra för att öka chanserna att lyckas nå fram med återkopplingen.
Håller du dig till dessa råd och förhållningssätt när du återkopplar till en student att språket inte fungerar (Eller något annat, faktiskt. Råden är generella!) så ökar sannolikheten att du når fram och att ni kan ha ett konstruktivt samtal om problemet. Och om hur studenten kan arbeta systematiskt med att träna upp sitt språk.
Skilj på personen och saken
Det är inte personen, det är personens språk som inte räcker till, och det är en stor skillnad. Det gäller all återkoppling: Håll dig till det ni båda kan veta gemensamt – i det här fallet är det en text – och gissa inte om bakgrund, syfte eller personens egenskaper eller generella förmåga. Du vet inte bakgrunden eller individens historia som lett fram till det ni har framför er. Oavsett vad du tror eller misstänker, så kan du inte veta säkert och du kan absolut inte veta allt.
Kritisera alltså texten, inte personen. Berätta vad som inte fungerar i den text ni pratar om. Då handlar det om något som existerar oberoende av och vid sidan av er två och inte om er som individer. Det gör det lättare att ta emot återkopplingen.
Var konkret
Ge konkreta exempel på svagheter och ge exempel på hur det kan skrivas i stället. Raljera inte, gör dig inte lustig över felaktiga syftningar, särskrivningar, osv., hur frestande det än kan vara!
Om det är svårt att följa med i resonemang, syftningar, tvetydiga ordval, osv. är språket inte ”dåligt”, utan det ”fyller inte sin funktion”. Det gör stor skillnad för den som ska ta emot kritiken.
Utgå ifrån att (just nu) är problemet ditt
Ja, det är allvar! Vad leder bristerna till? Just nu är det du som inte förstår texten. Att det är du som har problem med texten just nu. Utgå ifrån att den som skrivit texten visste vad hen försökte säga, men att texten inte lyckades med att förmedla det till dig. Åtminstone den här läsaren fick problem att förstå texten.
En sådan utgångspunkt är mycket lättare att hantera för den som skrivit texten, jämfört med utgångspunkten att skribenten själv är en dålig skribent. Hen kan lättare distansera sig från den inre konflikten mellan att antingen acceptera kritik och be om hjälp eller att försöka försvara sin självbild genom att försvara texten. Låt alltså samtalet handla om texten och de problem du som läsare har med den.
Visa din oro för konsekvenserna för studenten, särskilt på sikt
Markera din oro och omtanke om studenten. ”Jag oroar mig för att språket kan hindra dig från att klara examen.” ”Kommer du att lyckas kommunicera det du behöver få fram i ditt framtida arbete?” ”Om inte jag förstår så finns risk att också andra kommer att ha problem att förstå.”
Föreslå strategier för att lösa problemet
Kräv inte, föreslå. Ge förslag på hur man tränar. Erkänn mödan som kommer att krävas. Du behöver inte lösa problemet, men försök ge förslag på hur studenten kan gå till väga.
Var beredd på känslor
Svagt språk kan kräva mycket arbete att förbättra, så det kan därför vara tungt att ta emot kritik om detta. Backa inte om studenten visar känslor, utan stanna kvar i situationen. Sitt kvar, helt enkelt, vänta ut, låt det sjunka in. Var beredd på att ta om, för jobbiga besked kan vara svåra att ta in direkt.
Kämpa inte för att ”få rätt”. Om studenten markerar att hen inte accepterar din bedömning, så ta hjälp av kollega för en ”second opinion”. Bli inte arg om studenten tycker att du är dum; Det är inte ditt ansvar att hen ska klara kursen eller programmet. Men backa inte från din bedömning, bara visa dig ödmjuk för möjligheten att du kan ha fel.
Respektfull återkoppling är en gåva som det är upp till mottagaren att göra något bra av.
/Tomas Jansson, UPE
Lästips
Tedgård, N.-E. (2010). Konsten att lyssna—Metod för professionella samtal. Liber.
[Cirka 100 lättlästa sidor med praktiska råd med verktyg för att bli bättre på att samtala om jobbiga saker.]
Jansson, T., & Ljung, L. (2017). Individer, grupper och ledarskap i projekt (2:a uppl.). Studentlitteratur.
[Särskilt kapitel 10 innehåller en rad konkreta exempel på hur man ger och tar emot återkoppling – och exempel på fällor att undvika]
Stone, D., Patton, B., & Heen, S. (2006). Svåra samtal: Hur man pratar om det som betyder mest. Damm förlag AB.
[En klassisk liten bok om att hantera svåra samtalssituationer.]
Hilmarsson, H. T. (2020). Samtalet: Förbättra din professionella kommunikation genom empati. Studentlitteratur.
[Massor av konkreta samtalsexempel som illustrerar vad som gör att ett jobbigt samtal kan löpa amok, eller hjälpa parterna att bearbeta själva sakfrågan.]
Crafoord, C. (2005). Människan är en berättelse: Tankar om samtalskonst (2:a uppl.). Natur och kultur.
[Clarence Crafoords bok handlar om svåra samtal i ojämlika situationer där ena parten – du – är den som är i överläge. Hur hanterar man det utan att tillintetgöra eller köra över? Det handlar bland annat om att våga benämna problemet.]