Termerna feed up, feed back och feed forward kommer från en klassisk artikel av John Hattie och Helen Timperly. Vad står de för?
En klassisk ingång till återkoppling i undervisning finns i Hattie och Timperly (2007). De diskuterar tre former av återkoppling:
“Effektiv feedback måste besvara tre övergripande frågor, ställda av lärare och/eller av studenten:
- Vart är jag på väg? (Vilka är målen?),
- Hur går det? (Vilka framsteg görs på vägen mot målet?), och
- Vart ska jag härnäst? (Vad behöver jag göra för att komma vidare?)
Dessa frågor motsvarar begreppen feed up, feed back och feed forward.”
(sid. 86. Här översatt och redigerat i punktlistformat.)
Feed up handlar om studentens förståelse av lärandemålet. “När målen innebär lagom och tillräcklig utmaning och lärare och studenter är engagerade i målen, är det troligare att de också kommer att förstå vad som krävs för att nå målen.” (sid. 89. Vår övers.)
Feed back handlar om studentens framsteg på vägen mot att lärandemålet. “Att svara på denna fråga innebär att lärare (eller kamrater, själva uppgiften i sig eller studenten själv) ger information om läget i förhållande till en uppgift eller ett prestationsmål, ofta i förhållande till en förväntad standard, i relation till tidigare prestationer och/eller till progressen i förhållande till en specifik del av uppgiften.” (sid. 89. Vår övers.)
Feed forward handlar om nästa steg i studentens lärprocess. “Det kan handla om större utmaningar, om ökat självstyrande i inlärningsprocessen, om att studenten bättre behärskar och automatiserar det hen lär sig, om fler strategier och processer för att arbeta med uppgifterna, djupare förståelse och mer information om vad som studenten förstår eller inte förstår. Den här feedbackfrågan kan få de mest kraftfulla effekter på studenters lärande.” (sid. 90. Vår övers.)
Feed forward förutsätter feed up och feed back för att eleven ska kunna tillgodogöra sig feedbacken och kunna fortsätta arbetet mot målen.
Hattie och Timperly framhåller att feedback i form av självvärdering är viktig i alla kurser, eftersom det utvecklar och stödjer studentens självförtroende och insikter om hur man når färdigheter. Om studenten själv och tillsammans med studiekollegor kan ge feed up och feed back, har de till viss del redan skaffat sig kunskap om vad färdigheten innebär. Feed forward är lärarens viktigaste instrument för att stödja lärande.
Det är också vanligt att använda termen formativ om återkoppling som har som huvudsyfte att guida dem om hur de kan gå vidare i sin lärandeprocess.
Referenser
Hattie, J., & Timperley, H. (2007). The Power of Feedback. Review of Educational Research, 77(1), 81–112.