Konstruktiv länkning (Constructive Alignment, CA) är en modell för design av utbildningar inom högre utbildning. Så här arbetar man praktiskt med den.
Läs mer “Konstruktiv länkning som arbetsmetod”Kategori: BEDÖMNING
Examination
Att examinera är ett getingbo av saker att hålla reda på och ta hänsyn till. För oss som universitet ställer det särskilda krav på förutsägbarhet och likabehandling. Vi har också, som myndighet, tillgång till stora resurser för att genomföra uppdraget.
Tips: Bedömningsmatriser för betyg i laborativa moment
Det är svårt att bedöma laborativa moment och muntliga examinationer på ett praktiskt hanterbart och rättssäkert vis. Traditionellt har bedömningskriteriet för laborativa moment bara varit krav på aktivt deltagande, medan den skriftliga laborationsrapporten är det som betygssätts. Därmed blir det praktiska momentet i princip inte betygsgrundande trots att laborativa färdigheter och procedurkunskaper är en central del av ämnesinnehållet. I detta projekt har lärarna undersökt om bedömningsmatriser kan vara ett sätt att göra dessa moment bedömningsbara.
Läs mer “Tips: Bedömningsmatriser för betyg i laborativa moment”Jenny Moon: Kursmål, krav och bedömningskriterier
Jenny Moons (Exeter University) texter om kursmål, bedömningskriteria och andra närbesläktade frågeställningar är närmast klassiska och dyker upp i många högskolepedagogiska sammanhang.
Läs mer “Jenny Moon: Kursmål, krav och bedömningskriterier”Lärandemål: SOLO-taxonomin
SOLO-taxonomi för att skriva lärandemål med systematiserade, aktiva verb som beskriver en progression av kunskap, färdighet och förmåga.
Läs mer “Lärandemål: SOLO-taxonomin”Grupparbete och individuella betyg
Kan man använda grupparbete vid examination? Går det att ge individuella betyg? Finns det andra sätt att använda grupparbete i undervisningen?
Läs mer “Grupparbete och individuella betyg”Tips: Variera kontext i frågan. Ett exempel.
Hur konstruerar man tentafrågor som kan varieras för att försvåra plagiering, men ändå testar studenter på likvärdigt sätt? Ett exempel.
Läs mer “Tips: Variera kontext i frågan. Ett exempel.”Tips: Tentafrågor som utgår från korta fallbeskrivningar
Behovet här är att genom ändrade examinationsuppgifter påverka mot studiestrategier som innebär mer djupinlärning. Dessutom kan systematiskt konstruerade fallbeskrivningar användas för att producera ett ganska stort, likvärdigt, material med examinationsfrågor.
Läs mer “Tips: Tentafrågor som utgår från korta fallbeskrivningar”Tips: Textens omfattning i hemtenta
Bedömningen av om en student nått examinationskraven i en tenta av essätyp avser normalt lösningens kvalitativa värde, inte kvantiteten. Av bedömningsekonomiska skäl sätter vi ändå ofta en övre gräns (och ibland lägsta gräns) i antal ord/antal sidor för lösningen. Fokus flyttas från kvalitet i riktning mot volym.
Läs mer “Tips: Textens omfattning i hemtenta”Tips: Slarviga uppsatser med ”formella fel”
Vid examinering av uppsatser skapar det besvärande extraarbete när uppsatsen är slarvigt korrekturläst, med formella fel av olika slag. Här är ett exempel på hur man kan använda en checklista för att stötta studenternas korrekturläsning, minska extraarbetet för läraren och få bättre uppsatser.
Läs mer “Tips: Slarviga uppsatser med ”formella fel””